Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen af heden tro och kult i norrländska ortnamn. Af Johan Nordlander. (Härtill tafla 2.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dyrkades i Norden, och ådagalägga, att vi där haft samma befolkning
som i Svealand. Detta är visserligen ej något nytt; vi veta det
af fornfynd i jorden såväl som af vin- och hem-namnens förekomst
i samma landskap. Jämföra vi de religiösa namnens förekomst med
de senare namnens utbredning, så visar sig öfverensstämmelsen
mycket stor. Af de förra förekomma fem norr om Ångermanälfven
och det nordligaste i Nätra socken; de senare blifva ock efter
denna trakt tunnsådda för att i Örnsköldsvikstrakten så godt som
upphöra. Upp efter Ångermanälfven sträcka sig hof-namnen med
Höfven ända till Resele eller till en dryg mil nedanför Nämdforsen,
hvilken har hällristningar, som nu befunnits härröra ifrån
bronsåldern.
Då religionsnamnen anses för yngre än vin- och hem-namnen,
väcker det kanske förvåning, att de förra ej sträcka sig lika långt
norr ut efter kusten som de senare eller t. o. m. längre. D:r Saxén
torde häri vilja se ett bevis för sin åsikt om de norrländska
hemnamnens låga ålder. »Om Ryghs datering af dessa är riktig»,
säger han, »så måste man antaga, att hem-namnen af någon okänd
anledning ånyo kommit till heders i Norrland och här fortlefvat
ännu längre, efter det denna namntyp kommit ur bruk i öfriga
delar af Skandinavien.» Skillnaden är dock så ringa, att den ej
torde berättiga till någon slutsats i den nämnda riktningen. För
öfrigt torde man nog redan på den aflägsna tid, hvarom här är
fråga, tillämpat regeln, att kyrkan skall stå midt i byn, och afvek
man därifrån, skedde det nog på det sättet, att gudstjänstplatsen
kom att ligga närmare intill den trakt, hvarifrån kolonisationen
utgått, än till områdets motsatta del.
På medföljande karta utmärkte vi för ett år sedan vin- och
hem-namnen i Medelpad, Ångermanland och Jämtland och tillägga
nu de religiösa namnen i samma landskap. Redan en flyktig blick
visar, att där de förra uppträda i grupp, förekommer ock något
religiöst namn. Man betrakte Alnö-sundets stränder och Ljustorps
dalgång i Medelpad, Härnön, Säbrå, Nora, Nordingrå, Gudmundrå
och Boteå socknar i Ångermanland samt Frösön eller i allmänhet
Storsjöns östra strand i Jämtland.
De religiösa namnen äro emellertid icke blott af kulturhistoriskt
intresse, utan förtjäna uppmärksamhet äfven i ett annat afseende.
De hjälpa oss nämligen att datera åtskilliga gamla, sammansatta
ortnamn. Med afseende på Norge säger Rygh, att namnen på -land
till en mycket stor del tillhöra vikingaåldern. När vi nu inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
