Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från Guristiden ligger nämligen bevarad kring Rieppevand (enligt
min aneroid 490 m. ö. h.) och vidare åt SO vid Roggejaur och
Salo-jaure. Till samma nivå hör Loakka vagge. En yngre generation
representeras av den dalbotten, som älven följer på sträckan mellan
Didnojokks inflöde och Lulle. Höjden vid Helligskogen är 280
m. och hänvisar på samhörighet med Gebagenerationen.
Signaldalens älv mottager vatten från Guovdajaur och
Golda-jaur. Kring den sistnämnda sjön ligga stora vidder tillhörande
Gu-risytan (se flg. 8). Däijämte mottager älven en biflod, liggande
väster om Paras, den s. k. Parasälven. Särskilt framträdande äro
de dalsporrar, eller dalnäsor med bruten rygg, som ligga i västra
sidan av Parasälvens dal. De visa, att dalen icke på en gång
utgrävts till sitt nuvarande djup utan att dalutbildningen en tid pågått
till en nivå, liggande betydligt över den nuvarande bottnen men
nedom brytningsstället i dalnäsornas ryggar. Dalbottnen skulle,
om den varit bevarad, i denna sträckning ha legat på 250—200 m.
och torde böra hänföras till Gebagenerationen. I dalen på östra
sidan om Paras finner man liknande dalrester. Huvudsträckningen
av Signaldalsälven ligger i en dal, vilkens botten ej är injusterad
till havsnivån i Çordens innersta vik utan ligger något högre.
Antingen har vid dalens utskärande fjorden funnits, men landet legat
lägre, eller också har fjorddalen hyst en flod, som på sin väg till
havet haft en lutning motsvarande nivåskillnaden mellan havets
nivå inne i fjordändan och den högre liggande dalbottnen strax
innanför. Denna dalsträcka begränsas i norr av forsar och torde
vara jämförlig med Rajsagenerationen hos Rejsensystemet.
Det största dalsystemet i Tromsö amt tillhör Målsälven. Bland
bidalarna märkas Tabmokdalen, Rostadalen och Dividalen samt
längre ned från vänster Bardodalen. De bägge förstnämnda dalarna
äro korta, och ehuru dalrester från Gebatiden där äro bevarade, skola
vi icke uppehålla oss vid dem. Dividalen åter är 60 km. lång och
ändringarna i själva flodlägets höjdförhållanden mera framträdande
än i de smärre dalarna. Fig. 24, övre bilden, visar Diviälvens höjd
över havet. Sedan älven nedstigit ur Gurisdalen, som är mycket kort,
ligger den under en sträcka av omkr. 12 km. i en botten på omkr.
250 m. ö. h., sänker sig därefter återigen genom forsar över blottad
berggrund ned i en lägre dal, i vilkens botten jag ingenstädes funnit
något ställe, där berggrunden går i dagen intill älven på båda
sidor. Strax innan älven möter Tabmok- och Rostaälvarna, passerar
den genom en smal port med ringa bredd på dalbottnen och med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
