Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
materialet. Han har vunnit den genom att genomgå de bästa
lokalfio-rorna för ett ganska stort antal begränsade områden i olika delar af
jorden, ordna arterna i ofvan angifna lifsformsgrupper och sedan jämföra
olika klimats floror med hvarandra genom att uträkna procenttalet för hvarje
lifsformsgrupp af hela artantalet. »Dessa tal ge i en bild, liksom i ett
spektrum, ett uttryck för växtklimatet, för så vidt detta kan uttryckas
genom de tillpassningar till klimatet, hvilka karakterisera de uppställda
lifs-forraema.» Den statistiskt-biologiska öfversikt, som därigenom vinnes,
kallar förf. också för ett biologiskt spektrum. För att få en objektiv
jämförelsepunkt bör man emellertid känna procenttalet af de olika
lifs-formsgrupperna bland samtliga jordens hittills beskrifna omkring 130 000
blomväxter. Detta känner man emellertid icke, men på ett ganska
sinnrikt sätt, på hvilket jag ej här kan ingå, har förf. sökt uttaga ett
»normal-prof» på 400 arter af dessa och därur beräknat »det biologiska
normal-spektret». Detta angifves i nedanstående tabell.
Förf. undersöker nu från sina utgångspunkter först det fuktiga tropiska
klimatet, det företer en stor öfvervikt för luftväxterna, 34—61 % af
samtliga, medan »normalspektret» visar 47 %; slutresultatet
sammanfattas i orden: »Det är karakteristiskt för alla tropiska områden med icke
för ringa nederbörd, att växtvärldens tyngdpunkt ligger i luftväxternas
lifsformer, hvilket icke är fallet med något annat klimat på jorden; det
icke alltför torra tropiska klimatet är, såsom växtkliraat betrakladt, ett
luftväxtklimat, ett fanerofytklimat. » Detta klimat får på goda grunder
äfven anses som utgångsklimatet, ur hvilket öfriga klimat uppstått,
växt-lifvet har i sin tillpassning följt dem i olika riktningar. Detta för förf. in
på frågan om »hufvudtyperna för växtklimaten». Han urskiljer tre
utvecklingslinjer:
a) tropiska klimat med aftagande fuktighet. Detta medför aftagande
antal af luftväxter men tydligt tilltagande af ytväxter (Seychellerna 6 %,
S:t Thomas 12 %, Aden 27 %\ normalspektret 9 %).
b) Ekvatorn—polen; aftagande värme i förbindelse med tilltagande
skillnad mellan sommar och vinter men med bibehållen riklig
nederbörd. Det är kontinenternas östsidor, inom hvilka denna typ väsentligen
råder. En tabell, något förenklad och med afrundade tal, visar:
Arternas procentfördelning p& lifsformerna
Art- antal. Luft- växter. Yt- växter. Mark- växter. Jord- växter. Som- mar- växter. [-Vatten-0. kärr-vä-] {+Vatten- 0. kärr- vä+} xter.
Ellesmereland 107 23 65 8 3
Baffinsland 129 I 30 51 »3 2 3
Chidley halfön (Labradors nord- -
kust) ’ 64 3 27 61 6 3 —
Labradors kustland 246 11 17 52 9 6 5 I
Sydlabrador 334 14 9 48 12 6 ii
Altainaha i Georgien ! m 23 4 55 4 8 6 1
1 S:t Thomas och S:t Jean 1 904 58 12 1 9 3 14 i i
1 Normalspcktrum 4OO 47 9 27 3 13 1 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
