- Project Runeberg -  Amerikas Förenta Stater /
323

(1893) Author: Konni Zilliacus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Aldeles säkert är att ingen då tänkte på att där anlägga en stad
eller öfverkufvudtaget att bosätta sig i den sumpiga näjden.

Den förste som gjorde detta var en från en plantage på ön San
Domingo förrymd negerslaf, som bette Baptiste Point De Sable.
Huru och när ban letat sig väg från den västindiska ön till de
franska nybyggena i Louisiana ocb därifrån vidare till de
ogästvänliga kärren vid stranden af Micbigansjön, vet man icke. Det
enda som med säkerbet är kändt är att den engelske
kommendanten i Fort Micbilimacinac — numera Mackinaw — i ett bref
af år 1779 talar om att negern Point De Sable lefde såsom
fångstman ocb jägare i vildmarken kring floden Checagow.
Sedermera dref denne den förste innevånaren i Cbicago också
ban-del med rödskinnen ocb arbetade upp sin affär så bra att en
fransman vid namn Le Mai köpte ut bonom, bvarefter Point De
Sable drog till Peoria, där ban snart därpå afled. Le Mai
däremot fortsatte affären ocb lockade genom sin därvaro också andra
kvita att bosätta sig i Portage Cbicago, såsom platsen börjat
kallas.

Under de oroliga tider, som bemsökte Amerika i slutet af
det sista ocb början af detta århundrade spelade Cbicago absolut
ingen roll, ja få voro de som ens visste att en sådan plats fans
till. Men sedan Förenta Staternas regering år 1803 köpt alla
Frankrikes besittningar i Nordamerika, beslöt regeringen att bygga
ett litet fäste på någon lämplig punkt vid Micbigansjön ocb att
dit förlägga en militärpost för att ingifva indianerna respekt ocb
aktning för den nya regeringen. Ty engelsmännen bade alt ännu
det största inflytandet bland rödskinnen, bvilka visade tydlig
benägenhet att helt ocb hållet förbise den nya regering, hvilken i
ocb genom landets afträdande till den unga amerikanska
republiken blifvit herre öfver hela det område indianerna betraktade
såsom sitt.

Först ärnade man bygga fästet på östra stranden af sjön,
vid mynningen af St. Josepbs-floden, men de indianer, som egde
jorden, vägrade att afträda nödig mark därför ocb motsatte sig i
allmänhet dess byggande, ehuru de stodo i vänligt förhållande
till regeringen ocb de bvite. Då erinrade man sig att regeringen
någon tid förut förvärfvat sex kvadratmil jord på båda sidor om
Checagow-floden, vid dess utlopp i sjön, ocb då man tillika
besinnade att man längs denna flod kunde upprätthålla
kommunikationer med det inre landet beslöt man att där bygga det fäste,
som i synlig måtto skulle representera Förenta Staternas makt
bland västerns indianer. Ordres att bygga fästet utfärdades un-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:28:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/zkamerikas/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free