Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
låga åsar, snarlika väldiga jordvågor, en mängd större oclx
mindre floder genomflyta densamma, några små sjöar, ofta
innehållande saltvatten, gifva dess yta ställvis någon omväxling, men i
hufvudsak är hela området en enda väldig präri, hvilken i väster
långsamt höjer sig genom östra Montana till Klippbärgen och i
öster öfvergår i Minnesotas kuperade skogsland.
I de östra trakterna af de båda Dakota’s är det odling och
kultur egentligen vuixnit insteg. Där är det årliga regnfallet
tillräckligt för att under vanliga år tillåta den rika prärijorden att
frambiinga ypperliga skördar, därför ha invandrare strömmat dit
i massor under de senaste åren, numera för hvarje år, snart sagdt
för hvarje månad trängande längre västerut. Denna östra del är
en ändå jä are slätt än den västerom Missourifloden belägna,
utan ett träd, en buske, eller knappast ens en sten. Men trots
detta är slätten ingalunda en ofruktbar öken såsom man kunde
vara frestad förmoda, utan är öfveralt, där plogen icke brutit den
jämna ytan, betäckt af en yppig gräsväxt. Och den jord, som
framalstrar den rika gräsvegetationen har såväl vid vetenskaplig
undersökning som vid praktiska odlingsförsök visat sig vara en
af de bördigaste på jordklotet. Det öfversta lagret af jord är i
almänhet ett par fot djupt och utgöres af rik, svart mull, värklig
matmylla. Därunder påträffas i regeln ett flera fot djupt lager
af till färgen brun, både ler- och sandlialtig jord, hvilken endast
behöfver läggas öppen för vatten, luft och ljus för att också bilda
ypperlig åkerjord, och under detta lager förekomma grus och
sand nännast öfver ett sista lager af djupblå lera, hvilken
hindrar vattnet att sjunka lägre ned och därigenom i någon mån
mildrar värkningarna af torkan, hvilken i Dakota är jordbrukets
värsta fiende. Tack vare denna fördelning af jordarterna kan
åkern i Dakota komma till rätta samt frambringa skördar med
betydligt mindre regn än i de fiesta andra trakter. Om blott
snöfallet under vintern är tillräckligt och försommaren bjuder på
hälst ett par dugliga regn, så reder man sig i almänhet godt.
I de flesta af Dakotas sjöar samt i många af dess bäckar och
smärre åar är, såsom redan ofvan nämdes, vattnet salthaltigt, i
många så starkt att detsamma är fullkomligt odrickbart, hvarjämte
det ofta innehåller andra mineraliska ämnen, som gifva det en
vidrig smak. Men i de större floderna, hvilka rinna upp utanför
Dakotas gränser samt mottaga tillflöden från olika håll, finnes
tillgång nog på vatten af bättre beskaffenhet, och i afseende på
floder äro de båda staterna rikt lottade. Främst bland dessa
står Missouri, hvilken redan vid sitt inträde i North Dakota, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
