Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Europas samfälda inlägg till Finlands förmån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lands och. Rysslands gemensamma monark af en
internationell deputation, sammansatt af representanter för
så många som möjligt af de genom adressen företrädda
länderna.
Icke långt tidigare hade tsar Nicolaus i sitt upprop
om inskränkning af de militära rustningarna och
gemensamt arbete för världsfreden, vändt sig till kulturens
målsmän i Europa med en anhållan om bistånd i det värk, hvaråt
han kungjorde det vara sin afsikt att egna både sig själf
och sitt väldiga rikes makt. Nu skulle i sin tur kulturens
målsmän vädja till den människovänlighet, den kärlek till
rätt, sanning och lagbunden, fredlig utveckling, hvarom
den ryska själthärskarens freds- och afväpningsmanifest
burit vittnesbörd, till förmån för ett folk, hvars rätt stod
i fara att förintas genom åtgärder, åt hvilka han själf
förmåtts att i strid mot lag och regentförsäkran gifva sitt
godkännande.
Sådan var grundtanken i det framkastade forslaget.
Det var en ny idé, ett frö, som möjligen kunde gro och
gifva upphof åt framtida, ständigt tyngre vägande
uttalanden af dem, som mera passionsfritt och rättvist än
direkt intresserade statsmän formå bedöma politiska
stämningar och uppdraga gränslinjerna mellan rätt och makt.
De som sågo längst och tänkte djupast funno tanken därpå
tillräckligt stor att förtjäna omhuldande, det nya
uppslaget väl värdt att omsättas i handling. Därför enade
sig de yppersta i Europas olika länder med så stor ifver
om planen att i ingen annan egenskap än den af
företrädare för tidens högsta bildning och intelligens göra ett
ojäfvigt inlägg i en praktiskt-politisk fråga.
Den första af världskulturens stormän, som bestämdt
anslöt sig till det framstälda förslaget, var den berömde
historikern Theodor Mommsen. Den icke mindre berömde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
