Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Europas samfälda inlägg till Finlands förmån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans konsts. Och slutligen riktar jag de mest rörda och varma
tacksägelser till den utmärkte fransman, som midt i allvarliga händelser, 1
hvilka han tagit s& stor del, skjutit undan de intimaste intressen för att
ivsina förfarna händer taga en ny sak, hvilken också gäller rättvisan och
sanningen, men hvilken var honom personligen så mycket mera främmande.
Det fins, herr Senator, i Finland ingen läskunnig person, som icke skulle
känna er roll i den upprörande sak, hvars utveckling nu tack vare Edra
och] Edra vänners] ansträngningar framställer ett så upphöjdt skådespel
och ett så förtröstansfullt exempel på huru sanningen dock omsider måste
stråla fram, hur länge än dess anlete täckts af dimslöjor. Vi veta, att
det är Ni, som tagit initiativet till »Ligan för de mänskliga rättigheterna»
och kallat till lif rättsmedvetandet hos tusenden af Edra landsmän. Låtom
oss alla önska att denna liga en gång skall breda ut sig öfver hela världen
och att det exempel dess stiftare nyss gifvit ofta skall följas — till de
små nationernas tröst och till deras lycka.
Mina herrar! I flammande skrift skall denna dag lysa bland de
mörka berättelserna om våren och sommaren i Finland år 1899 och Edra
namn skola för alltid förblifva inristade i det finska folkets tacksamma
minne.»
Professor van der Vlugt svarade härpå med ett lika
klart tänkt som formfnlländadt tal, däri han först uttryckte
sin djupa tacksamhet for de ord prof. Söderhjelm riktat
till de deputerade och särskildt för hvad han yttrat om
Holland. I anledning däraf och af statsrådets Estlanders
ord om att Finland ej kunde peka på en bragdrik forntid,
bad prof. van der Vlugt få framhålla att så ärorikt och
upplyftande det än vore att kunna blicka tillbaka på stora
förfader, gåfves det dock något än större: att själfva blifva
dessa stora förfader för kommande generationer — och det
medvetandet kunde våra dagars finska män med rätta äga.
Talaren slutade med yttrandet, att den europeiska kulturens
deputation, som förgäfves klappat på Hans Majestäts af
Kyssland dörr, nu skulle söka företräde hos Hennes
Majestät Europas präss och kände sig förvissad om att där vinna
gehör.
Professor Brögger talade därefter för Finlands mödrar,
det unga släktets uppfostrare, och följdes af frih. Norden-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
