Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det finska statsskickets nydaning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uttryckligt åberopade lagbud vore det svårt att begära.
Men så ha icke heller det finska folkets vedersakare
lyckats påfinna något värdigare och mera bevisande
inkast mot dessa tsarens ord om sin rätt såsom Finlands
storfurste, än påståendet att den finske
ministerstatssekreteraren skulle förmått honom till undertecknande af
stad-fästeisen genom ett bedrägeri, i det han skulle
undanhållit monarken den verkliga betydelsen af de två
grund-lagsakter, som i denna stadfastelse åberopas. Till stöd
för detta påstående har man emellertid på ryskt
reaktionärt håll icke ens förmått anföra några sannolikhetsskä),
medan å andra sidan bevisen för, att Alexander II till
fullo insåg betydelsen af hvad han gjorde och yttrade i
fråga om Finland, äro så många, att icke mera än några
få här behöfva närmare beröras.
Främst visar ju det här ofvan relaterade frångåendet
af det redan officiellt tillkännagifna beslutet om ett
folk-valdt utskott såsom ersättning för en landtdag, tydligt
nog, att den begränsning af monarkens makt, som
betingades af de finska grundlagarna, ingalunda var någon
hemlighet för tsaren-storfursten.* Vidare stadgades i den
landtdagsordning, som till antagande förelädes 1867 års
stånderförsamling, att landtdagen framgent skulle
sammanträda hvart femte år, i stället för att enligt det gamla
grundlagsstadgandet härom, samlas efter obestämdt långa
mellantider, när monarken behagade så förordna. Att
påstå det Alexander II icke skulle fattat hvilken
utvidgning af Finlands konstitutionella rättigheter detta stad-
* Ännu tydligare framgår detta af tillgången vid föredragningen af
manifestet rörande val af ledamöter i det tilltänkta utskottet. Närvarande
vid tillfället voro, utom den finske upphofsmannen till utskottsplanen,
Finlands ministerstatssekreterare och dennes adjoint, den dåvarande
generalguvernören i Finland, grefve Berg, samt tvenne ryska ministrar,
Gortscha-koff och Valujeff. Efter uppläsandet af mani festförslaget anmärkte
utrikesministern Gortschakoff, att åtgärden möjligen kunde tydas såsom
en statskupp. Kejsaren vände sig då till de finske ämbetsmännen med
frågan: »Kan jag missförstås?» Men då desse försäkrade att så icke kunde
blifva fallet, undertecknade tsaren manifestet. Ordet »statskupp» ensamt
är härvid belysande nog för den uppfattning af Finlands ställning och
förhållande till riket, som hystes både af tsaren själf och af hans
ministrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
