Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - DAVID ANTTILAS ÖDE - Nybyggar-lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kineser lia det bäst där, påstod han. —
De ha inte’ några söndagar och supa aldrig,
så att folk hälst använder dem. Hvita män-
niskor få svälta, ifall de inte varit där länge
och kunnat skaffa sig stadigt arbete.
Hans yttre visade noggrannt att han haft
det svårt och »hem», såsom han sade, kom
han utan en dollar i fickan. Han hade icke
ens kunnat köpa sig en järnvägsbiljett, utan
hade gått till fots en större del af vägen.
— En och annan gång kunde man ju visst
stjäla sig in på frakttågen och åka en half
dag eller så, berättade han. — Men nog fick
man gå däremellan så fotterna värkte. Här
är det i alla fall bra mycket bättre!
Men de bittra erfarenheterna hade likväl
ingalunda kurerat honom.
Under vintern släpade han såsom året förut
stock för gemensam räkning och förtjänade
vackra pengar, hvilka åter anförtroddes i Da-
vids vård. Och ända till inemot midsommar
arbetade han sedan för denne, men då kunde
han icke längre hållas stilla, utan begaf sig
på väg uppåt Kanada.
— De berättade under vintern att där hit-
tats duktigt med guld i Columbia, upplyste
han — och nu vill jag försöka min lycka
med den affären. Kanske har man tur och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
