Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alma ledsagade sin mors ord med ett par så
talande ögonkast, att löjtnant Kraus alls inte
såg tura den gamla, döfva tanten då och då
i tankarna skakade hufvudet öfver sin
stickning. Auditoriet var så sympatiskt, att han
inte ett ögonblick kom ur den ridderliga
stämningen, utan talade sig så varm, att han till
slut kände sig själf nästan öfvertygad om att
han värkligen hyste alla de vackra åsikter han
uttalat. Och då han tog afsked, kysste han
alla de tre damerna på handen.
Men medan han sedan vandrade hemåt,
kunde han ändå inte besluta sig för ett
afgö-rande steg, så samvetsgrant han än genomgick
skälen för, å ena sidan omedelbart frieri och
å den andra ett uppskjutande till längre fram.
Han kände sig visst nära nog öfvertygad om
att fröken Alma inte skulle svara nej, men
icke desto mindre kände han sig mera böjd för
uppskof. Det kunde ju i ingen händelse skada
att ännu se sig omkring en smula.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
