Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En enda blick sade löjtnanten att hon var
alt utom omedveten om hans afsikter, och det
gjorde situationen så oändligt mycket enklare,
att han ögonblickligt kastade öfver bord hela
den samling vackra fraser han gjort i ordning
och i stället gick emot henne samt fattade båda
hennes händer.
— Får jag hoppas? sade han helt
oför-beredt och därför med ett tonfall som om hans
lifs lycka värkligen berott på svaret. — Jag
kan inte säga mera än att jag aldrig hyst
sådana känslor för någon annan som för dig
— vill du skänka mig den högsta lycka jag
någonsin drömt om?
Det sista var en af de vackra saker han
förberedt, och därför klingade orden icke fullt
lika frankt som den första frågan. Men det
märkte fröken Alma inte, utan lät sig
mot-ståndslöst dragas tätt intill friaren, som på
öfligt sätt omedelbart afklippte det svar hon
ämnade gifva också i ord.
Länge fick löjtnanten inte ostördt ega »den
högsta lycka han någonsin drömt om», innan
statsrådets och statsrådinnans röster hördes i
salen utanför.
— Kom! uppmanade den nya fästmannen.
— De böra genast få veta det.
Han fattade Almas hand och förde henne
fram till statsrådinnan, som ej behöfde vi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
