Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förklaring öfver Figurerne - Planchen 10. Foglar. 1:o. Arter af Ordn. Gallinæ. 2:o. Fogelvingar af olika ordningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bod
2:o. Fogelvingar af olika ordningar.
Fig. 5. af tam Dufva (Columba Livia).
- 6, af Trast (Turdus musicus). :
a, Smallpennor eller framre vingpennor (Remiges primarie);
sitta på hand och fingerbenen (se pl. 4 fig. 12, ¢, d, e);
äro vanligen 10, såsom hos dufvan, eller 9, då den första
saknas , ie hos en del af singfoglarne, Hos Trasten,
likasom hos många andra sångfoglar, är första vingpennan
ganska liten (a).
b. Armpennor, vingpennor af andra ordningen (Remiges se¬
cundarie eller Saale), sitta på underarmen (cubitus).
c, Hand-tickfjidrar eller framre tackfjidrar (Tectrices prima¬
rie), vid roten af frimre vingpennorne.
d, Armtickfjadrar eller tackfj. af andra ordningen (tectr. cu¬
bitales eller secundaria) vid roten af armpennorna.
e, f. sma tickfjadar eller vingens ofre smafjadrar (plumule;
. tectrices minores). Den sista raden af dem (f), ligga hos
de flesta föglar i omvändt läge mot vingens öfriga fjädrar,
såsom på Trasten, fig. 6. : ,
g. Tummfjadrar (Alula; Ala spuria) aro 2 till 4, sittande pa
tummen (pl. I fig. 12 £)’
Undertilt finnas större och mindre täckfjädrar, liksom ofvan,
Dessutom finnas några små pennor med täckfjädrar på öfver¬
armen (humerus) hvilka kallas penne et tectrices humerales,
samt nigra (scapulares) pi kroppen, ofvanfor skullerbladet
» (scapula), hvilka alla ej aro utsatta pa figurerne.
Anm. Sangfoglarne eller de som vanligen kallas Passeres (Gang¬
foglar, Sparffoglar), hafva vingarne bildade såsom fig. 6. Arm¬
täckfjädrarne räcka nemligen ej till midten af armpennorna, som
vanligen blott äro 9 (sällan 10 eller 11, såsom hos kråkorna).: Det
som isynuerhet faller i ögonen är, att de små täckfjädrarne (e, f)¬
äro fåtalige och korta i jämförelse med dem på andra foglars vingar.
Alla dessa foglar hafva, utom den nämnda bildningen af vingarne,
sådane fötter som visas på pl. 7 fig. 10 och 11, och de hafva alla
ett mera sammansatt muskel-apparat på nedre ändan af luftstrupen,
> de öfriga foglarne, hvarigenom större delen af dem blifva goda
sångare. 6
Hos alla andra foglar (Klattrare, Roffoglar, Dufyor och hela an¬
dra afdelningen af fogelclassen), racka armtickfjadrarne utofver
midten af armpennorna, hvilka oftast äro flera an 10, och
de smi vingfjadrarne aro vida talvikare samt upptaga ett större
rum, såsom synes på fig. 5. Alla dessa foglar sakna sAng-appara¬
tet på luftstrupen, hvarföre deras läten; t. ex. gökens och tuppens,
äro mera få-toniga än de egentliga sångfoglarnes,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
