Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. “Försök till Hektors lefnad“, “Hvad är kärlek?“ och andra ungdomsskrifter. “Amorina“ och “Det går an“. Den samtida kritiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så begärde man icke något bättre, än att få följa honom
äf-ven der. Amorina blef ett slags uppbyggelsebok för
Almqvistia-nemas sekt, en vishetsbrunn för troende själar. En af
lär-jungarne säger helt uppriktigt, att Amorina gjort epok i
hans lif. Och en annan skrifver 1823, att Amorina kommer
att göra epok i literaturens historia.. Af brefvexlingen
finner man för öfrigt, att Almqvist och hans vänner tillsammans
läste Amorina, och det är icke svårt att ana; att Almqvist
intalade både sig sjelf och åhörarne, att mellan raderna i
denna dikt fans en hel mängd förträffliga saker, som numera
ingen med bästa vilja i verlden kan se *. I vigt och värde
för verldsliteraturen satte lärjungarne Amorina öfver Don
Quixote, och Cervantes* odödliga dikt fick uttryckligen rang,
heder och värdighet af att vara en föregångare, en prolog
till Amorina **.
Då Amorina ändtligen 1839 utsläpptes bland allmänheten,
blef imellertid förtjusningen icke stor; dikten ådrog sig icke
ens någon synnerlig uppmärksamhet. Visserligen skrifver
Almqvist till sin hustru, då boken utkommit: »Nu har du väl
läst Amorina? Elden är lös i alla tidningar derom. Dugtigt
beröm och tadel också. Det är just så som det bör.» Den
omtalta eldsvådan i anledning af Amorina är dock svår att
numera finna spåren’ af. Derémot egnades, som bekant är,
stort larm åt Det går an, som makulerades 1838, men utgafs
året derefter, samtidigt med Amorina.
Israel Hvasser, Snellman, Aug. Blanche m. fl. grepo sig
an, som kändt är, med vederläggningar eller förlöjliganden af
den skefva lära om en fri förbindelse mellan man och qvinna,
hvilken med en onekligen öfverlägsen konstfärdighet i novell-
* De allmänna samtalsämnena i den Almqvistska kretsen voro bland
annat yttersta domen samt frågan om predestination eller frihet och
nödvändighet. Äfven funderades mycket öfver satans egenskaper och natur.
** »Jag ville kalla Don Quixote en oförsont Amorina*, skrifver
öf-verberg, »ty det som är helt och lagadt i Amorina är sönderbrustet i
Don Quixote. När man afräknar detta och den olika tiden, synes mig
dem emellan en förundransvärd likhet. Dock är Amorina, just genom
försoningen, oändligt högre än Don Quixote».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
