Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Almqvists glansperiod. Törnrosens bok. Förhållande till nyromantiken. Allmogeskildringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
när hon stundom sprang nedlutad genom skogsdalarne, tycktes
det snarare vara fötter alltsammans och inga händer. — —
Harar hade hon följt från buske till buske; i dag såg hon en
ekorre klättra i ett träd — och si det hade Tintomara ej
ännu försökt».
»När ekorren först sprang förbi henne, hoppade hon åt
sidan för denna lilla bruna figur med lång, lång svans. Men
när ekorren tog sin väg upp i häggen, då såg Tintomara
efter. Ett skratt utbröt från hennes läppar och hon tittade
ifrigt på, huru den lilla fina skepnaden med sina fyra tassar
bar sig åt, för att komma uppför. Hon stälde sig i samma
ställning med sina, hon också, försökte på stammen med
händer och fötter. Åh! Det lärde hon sig som en dans.»
— Man bör således ej undra, om Tintomara stundom »roar
sig med att sätta sina händer bredvid fotterna, och så
jeinföra dem alla fyra», eller ock om hon tvättar sina fötter med
behändiga rörelser; »allt som de hvitna klarnar hennes blick;
med- leende betraktar hon fotternas skepnader, och sätter ofta
sina bägge händer bredvid dem, för att jemföra om alla fyra
ännu blifvit lika hvita». Qvickt säger härvid Hagberg, att en
recensent endast skulle bortönska tvättskålen, eftersom man
vet att både kattor och ekorrar nyttja naturligare och
behändigare metod vid tvättningen.
Förälskad i denna varelses förtrollande egenskaper, har
den unge Mannerhjelm gifvit sig döden genom att svälja en
perla, som hon burit i sitt hår, förälskad i henne har den
unge Hedensköld ridit mot Haga grindar och krossat sin
panna, och likaledes förälskad och förtviflad hr Nickols
kastat sig i Norrström. Fröken Josefine R., fröken-grefvitinan
Amelie S., och »allas beundran» Sara N. hafva äfven i förtviflan
öfver af Tintomara försmådd kärlek afhändt sig lifvet. —
Det bör således ej förefalla oss underligt att den svartsjuke
kapten Ferdinand för hennes skull mördar sin major, eller
att de förnäma och bildade fröknarna och systrarna Amanda
och Adolfine försöka att kasta sig ut genom fönstret efter
henne. »Tvänne hvita gestalter klängde i posterna med tydlig
afsigt att komma ut genom dem; men tjenarinnors armar, af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
