Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Almqvists glansperiod. Törnrosens bok. Förhållande till nyromantiken. Allmogeskildringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aktens första scen i Signora Luna. Två andar stå
samtalande i ett grafkor,
»När dog du? — säg fort!»
I natt klockan tu.
»Hvar dog du? — säg snabb!»
I Mantis kapell.
»Hur dog du? — säg högt!»
För Brintos stilett.
»Gå in i din graf tillbaka igen!»
Jag ryser — och går igen i min graf.
Kommentarier torde vara öfverflödiga.
Hvad man sagt om Svangrottan på Ipsara, kan gälla
äf-ven om Signora Luna: »det är skrifven poesi, men låter som
musik». Man tycker sig nästan höra en klang af pukor och
cymbaler. Författarens egna ord härom äro rätt betecknande*.
»Jag kan säga, så besynnerligt det må låta, att det är det
musikaliska sinnet, som i hemlighet dominerat mig ända från
barndomen, i alla afseenden; utan att sjelf spela ett
instrument är det likväl en slags inre musik, som arbetat sig fram,
så väl i mina lefnadsomständigheter som i mina skrifter». —
Sällsam var musiken, sällsam dess kompositör; i ordets
egentliga mening var han icke dramatiker; hans oroliga ande
saknade det sedliga djup, som är ett af grundvilkoren for den
tragiske skaldens verksamhet.
Från Almqvists i fantasiens rymder fostrade dramer med
sin sydländskt förtrollande glöd vända vi oss nu till det
område af verkligheten, der han visat sig i stånd att
åstadkomma hvad man i nyare tid beundrat i Bjömstjerne
Björnsons skildringar ur folklifvet.
Vi skola imellertid icke inlåta oss på någon analysering
af Almqvists mästerliga taflor ur svenska allmogens lif! Vi
förutsätta, att läsaren känner »Kapellet», »Skällnora qvarn»,
»Grimstahamns nybygge» m. fl. äfven i utlandet berömda
berättelser**. Och den som ej känner dem, skulle icke genom
* Se Biografiskt Lexikon C. J. L. Almqvist.
** Kapellet är öfversatt, bland andra språk, på holländska: »De kapel.
Uit het Zweedsch» door C. L. Schuller (Utrecht 1844), hvilket må nära-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
