Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Disputationen i Lund. “Inqvisitionen“ i Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med anledning häraf tog sig Almqvist friheten att
utveckla inför de vördiga fäderna, huruledes på hvaije punkt
inom mensklighetens utveckling något element varit och bort
vara stationärt, något progressivt. »Erkänner man icke det
senare» —säger han — »så nekar man icke blott det
oundvikliga vilkoret för lifvet, sådant det visar sig i allt hvad Gud
har skapat; utan man måste till och med bestrida
rättmätigheten äfven af allt närvarande stationärt, emedan intet
sådant på någon punkt eller i något afseende blifvit hvad det
är, utan genom en förutgående rörelse. Och liksom
kristendomen utgjorde ett afgörande rörelseelement i förhållande
till judendomen, så var ock i senare tid Luthers uppträdande
emot katolicismen, ej mindre än hela den evangeliska läran,
en vigtig och stor progression, oaktadt den i sina
hufvud-påståenden gick tillbaka till de första kristnas ursprungliga
renhet i läran».
På denna grundval visar han, att en evangelisk-luthersk
prest kan, utan att bryta sina förpligtelser, stå på det
progressivas linie. Detta ådagalägger han genom utdrag ur de
symboliska böckerna och svenska riksförsamlingens dervid
fästa stadgar samt anför ett exempel på en faktisk tilldragelse,
då svenska myndigheter i staten och kyrkan infört
progressiva elementer.
I Augsburgiska bekännelsens artikel om dopet heter det
nämligen: »Här fördömas de vederdöpare, som ogilla det dop,
som sker med små barn, och föregifva, att barnen förutan
dopet kunna saliga varda». Men i svenska kyrkans, af
erke-biskop Lindblom »omarbetade och förbättrade» katekes
svaras det nej på frågan: »Blifva de barn osaliga, som utan
döpelse dö?»
Domkapitlet fann sig imellertid icke belåtet med svaren
på de tolf frågorna, för hvilka det skulle bli alltför vidlyftigt
att här närmare redogöra. I en ny skrifvelse af den 16
januari 1843 sammandrog den teologiska domstolen sina
spörsmål till tre kardinal frågor, på hvilka den begärde bestämda
svar. Bland dessa trenne frågor lydde en sålunda:
Ahn/elt: C. 7- L. Almqvist. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
