Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Disputationen i Lund. “Inqvisitionen“ i Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»äta upp» att han en gång i »Noaks ark» tillåtit sig skämta
med bibliska personligheter*. Ganska betecknande är, att
Fahlcrantz’ namn sedermera uteslöts ur antalet af de
kapitelledamöter, som uppträdde i skriftvexlingen med Almqvist.
Då Almqvist erhöll den första vamingsgraden, stod han
på resa till utlandet. Efter hans återkomst upptogs striden
i april 1841, och i oktober 1842, efter det Almqvist blifvit skild
från rektorsbefattningen vid nya elementarskolan ** och derför
ansågs mera omedelbart vara underkastad uppsigt af Upsala
domkapitel, såsom hörande till erkestiftet och der ordinerad,
kallades han att personligen stå till rätta inför den
teologiska senaten.
Han instälde sig ock inför domkapitlet den 2 november 1842,
men begärde att skriftligen få svara på de punkter, angående
äktenskapet samt åtskilliga andra frågor (sammanlagdt 12) inom
kyrkoläran, i hvilka man ansåg honom som en kättare.
Bland spörsmålen var ett af följande oförsigtiga lydelse:
»Erkänner Tit. så väl den heliga Skrifts sanning, som
vår bekännelses öfverensstämmelse der med t»
* »Mina Isigter om gränserna för den ’poetiska friheten’», skrifver
Almqvist i sitt svar af den 29 juli 1840, »har jag icke aktat nödigt
an-draga här, och det af två skäl: först, emedan jag i poesien icke tror
mig böra erkänna något domkapitel som domare; och för det andra
derför, att jag icke anser mina begrepp om den poetiska friheten vara för den
heliga Skrift eller sedligheten vådligare, än t. ex. den
konsistorieleda-mots, hvilken anses som författare till den, enligt sin afsigt, skämtsamma
dikten Noaks ark».
** Den 28 mars 1840 ingick Almqvist till direktionen med begäran
om tjenstledighet på ett år för utländsk resa i afsigt att studera
folkundervisningens tillstånd i andra länder. Den 27 mars 1841 förlängdes
tjenstledigheten enligt ansökan med sex månader. Den 14 sept. 1841
beviljades på begäran Almqvist afsked, räknadt från »den 1 instundande
oktober». Anledningarna dertill, att han oaktadt sin lysande förmåga
som lärare nödgades afgå, voro icke, såsom man sett uppgifvet, politiska,
utan berodde dels på åtskilliga föräldrars missnöje öfver att en person af
moraliskt anstötliga skrifter skulle handleda deras barn, dels på hans
plägsed att under lektionstimmarna författa, eller läsa korrektur på sina
arbeten, hvilket han, vid framstäldt klander, icke drog i betänkande att
försvara såsom prof på sin förmåga att sköta flera saker på en gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
