Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sfisoni intendent för de kungliga skådespelen och direktör för
tafvcl-galleriet och konstkammaren! Brandt fäste sjelf en ofantlig stor vigt
viil sin egenskap af konstkännare och sin finare smak; framför alla de
andra hofmfinnen ansåg han sig kallad att fortsätta konung Fredrik
V:s ideala riktning.
Härvid och vid sin erkända talang att arrangera glänsande
festligheter satte han sig visserligen, med samma suveräna godtycke som
n Sm de yppige monark, helt och hållet öfver frågan om kostnaden. Ett
ögonvitne antyder, huru bjert dessa Brandts tillställningar, dessa
maskeradbaler och sommarfester, dessa jagtnöjen och teaterföreställningar
stucko af mot det sträfva sätt, hvarpå Struensee af spai^amhetsskäl hvarje
dag genom förvisning från hofvet störtade någon ny familj i elände. 1
sjelfva verket: alla besparingar, hvilka diktatorn här i statens intresse
gjorde, tycktes hans kamrat omedelbart återfordra för en ännu större
lyx, än som dittills vid hofvet någonsin blifvit sedd. Det var
oundvikligt, att detta ganska snart blef för mycket för Struensee. Likasom
öfver den allmänna kassan, så förfogade denne obetingadt äfven öfver
konungens privatkassa, och snart ville han icke mera gifva ut
någonting.
Nu kände sig Brandt förstämd och förnärmad. Med bitter
sarkasm förebrådde han Struensee, att denne icke hade något sinne för
konsten, att lian i stället för verkliga skådespelare helst tog gycklare
och liarlekiner till hofvets förlustelse, blott derför att sådana voro
billigare. Nu var Struensee äfven i den förnämare Brandts ögon endast
en plebej, som helst hade bort hålla sig på afstånd från hofvet. Och
ännu vida värre saker förebrådde han honom! för hans skull tvungen
att tillbringa sitt lif tillsammans med den eländige konungen, fann sig
han (Brandt) gifven till pris åt en allmän missaktning, fann han sig
likasom i ett helvete. Med denna bekännelse träffade han spiken på
hufvudet. För Struensees räkning måste .lian, hvilket var besvärligt
nog, icke blott sysselsätta ocli roa den ”förryckte rex?1, utan måste
äfven, hvilket nära nog tycktes vara vanärande, bevaka honom såsom en
Cerberus, på det att ingen obefogad måtte närma sig lians person, och
på det Struensee måtte vara i säkerhet för alla intriger från denna
sida. Man betraktade Brandt såsom ett slags drake, som — anstäld
inom hofvet – skulle spärra tillträdet till tronen. Mera motbjudande
för honom blef för livar dag detta embete, som han likväl af fåfänga
och för att bibehålla sina öfriga embeten icke uppgaf. Men dagligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>