Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att rinna öfver. Förloppet harom var, onligt Slanbuschs berättelse,
följande: *
Det var en onsdagsafton på Fredensborgs slott spelparti hos
en-kedrottningen, hos hvilken efter vanligheten äfven kronprinsen infunnit
sig. Genom att stalla sig än vid enkedrottningens, an vid arfprinsens
stol sökte han komma i konversation med dem, men de bemötte
honom denna afton med ännu mindre uppmärksamhet än annars, och
endast arfprinsens gemål inlät sig, som vanligt, i ett artigt samtal med
honom. Förbittrad öfver den mer än vanliga bristen på
uppmärksamhet. drog sig kronprinsen tidigt tillbaka och ville, då han i salen
bredvid träffade sina kammarjunkare Gjedde och Slanbusch, af hvilka den
sistnämde var kammarpage — medan den äldste kammarjunkaren,
Johan Bnlow, var frånvarande — förfoga sig till sina rum. Häri blef
han uppehållen af sin öfverhofmästare Eichstedt, som yrkade att han
skulle stanna i salen för att höra en konsert, hvilken skulle gifvas af
jungfru Muller (en skådespelerska som var Eichstedts älskarinna).
Bibehöll ån kronprinsen kontenansen, så förbittrade dock detta honom
ännu mera, och han kom icke in i sitt eget rum med sin
kammarpage Slanbusch, förr än den länge undertryckta harmen bröt ut, då
Slanbusch efter den öfriga hofpersonalens aflägsnande var allena med
honom och skulle läsa aftonbönen.
Alldeles bestämdt förklarade kronprinsen, att han icke längre
ville tåla detta förtryck, utan ville förskaffa sig sjelf den myndighet
och rätt, som honom tillkom. Han var först sinnad att anförtro sig
till general Wilhelm Hutn; men då Slanbusch anmärkte, att det måste
vara en man, som egde de för en sådan uppgift nödiga egenskaperna
och derjemte var känd och älskad af nationen, så beslöt kronprinsen
sjelf att anförtro sig till BernstorfT, hvilken efter sitt afskedande
vistades på sina gods i Mecklenburg. Prinsen beordrade derför Slanbusch
att skrifva till Bernstorff ehuru väl båda insågo, att BernstorfT, med
alla sina utmärkta egenskaper för öfrigt, dock saknade det oförskräckta
mod och den djerfhet, som vid ett sådant tillfälle framför allt behöfdes.
Under förevändning af en bröstsjukdom, hvaraf han hvarje vår
plågades, sökte Slanbusch tillstånd att företaga en resa till badorten Pyr-
* Gehoimerådot Theodor Georg Slanbuschs Beretning om
Regerings-torandringen den 14:dc april 1781, meddeelt af Frofessor, Dr F. Schicrn.
Historisk tidskrift. 3:c ra,‘kke, Redigeret af K. Holm, 5:te bind. Kjöbenhavn
lHtif)—6/.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
