Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
livilken meddelades förf. julaftonen 1799. Den 7 februari af det nya
århundradet bestämdes för hans forslande utom Danmarks gränser. Ett
litet sällskap vänner superade hos honom, och kl. 10 kom en vagn,
förspänd med fyra hästar, för att föra honom till Korsör. Då han
kom ut för att stiga i vagnen, fann han gatan vimlande af menniskor,
hvilka tillropadq honom ett ljudeligt vivat. Sjelfve nattväktaren svängde
sin ”morgonstjerna” och instämde med det öfriga publikum, som följde
förf. ända till Vesterport eller till och med ett stycke derutanför. — Och
i det hem, han nu för alltid lemnade, satt en ung maka med en späd son.
17 år gammal, hade Thomasine Buntzen år 1790 inträdt i
äktenskap med den då 32-årige Heiberg, hvilken som språklärare blifvit
personligen bekant i hennes fädernehem. Den lilla flickan såg, liksom
.de andra, upp till den berömde mannen och betraktade det som en
stor ära att blifva undervisad af honom. Med stark hjertklappning och
blodet uppe i de annars bleka kinderna infann hon sig den första
timmen med sina böcker under armen, rädd för att misshaga den kloke
läraren. Men allt gick bättre än hon vågat hoppas, lektionerna
fortsattes, hon ansträngde sig efter bästa förmåga och fick allt jemt
beröm för flit och påpasslighet. Denna undervisning räckte ett par år,
och Thomasine förvärfvade sig goda språkkunskaper. Ändtligen en
dag hände det, till gubben Buntzens, men ännu mera till den unga
flickans öfverraskning, att den dubbelt så gamle, lärde och af alla
omtalte skalden P. A. Heiberg begärde hennes hand af fadern, som fann
sig i hög grad smickrad af anbudet, liksom den lilla anspråkslösa
flickan kände, att afslag omöjligt kunde gifvas en sådan man, i
synnerhet då det sades henne, att hennes moder i himlen skulle glädja sig
öfver denna förbindelse. Ett fullständigt svärmeri grep henne vid
tanken på att kunna fröjda sin förklarade moders ande, och inom kort
firades trolofningen.
Äktenskapet blef emellertid icke lyckligt. Förstämd öfver
talangens vanliga lott i de små landen: strid och näringsbekymmer, blef
Heiberg snart i sitt hem snäf och fåordig. Året efter föreningen födde
hans hustru honom en son, som i dopet erhöll namnet Johan Ludvig. Den
.adertonåriga modern älskade passioneradt sitt barn, men hennes lycka
’var icke oblandad. Familjefadern kunde sitta hela timmar stum i en vrå
af rummet. Hans maka blef stundom verkligt förskräckt för hans kalla,
stränga blickar, men kände sig derjemte olycklig öfver att icke kunna
hjelpa honom i de bekymmer, som hon såg hvila tungt på hans sinne. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
