Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Läseterminerna tillbragte lian vid Upsala akademi, ocli under
sommarmånaderna fortsatte lian studierna, under vistandet ii det sköna Hargs
bruk, då tillhörigt baron Oxenstjerna. Följden af denna oafbrutna
arbetsamhet var att Mörner af såväl lärare som kamrater vid akademien
omfattades ined aktning och välvilja.
Ar 1S00 i januari mänad lemnade Mörner Upsala för att i
Stockholm genomgå de militära graderna, hvilken tjenstgöring, i anseende
till den ovanliga flit han ådagalade, var slutad redan i början af mars
månad samma år. Han blef då på det enträgnaste ombedd att ingå
på det regemente, der han passerat graderna (lifregementets värfvade
infanteri, sedermera andra lifgardesregementet), men den förkärlek han
fattat för Uplands regemente, der han redan 1796 blifvit utnämnd till
lanrik, kom honom att, oaktadt flera förmånliga anbud, fortfarande
stanna qvar vid detta regemente.
Ar 1801 utkommenderades en bataljon af Uplands regemente till
besättande af de kanon-slupar, hvilka afgingo första dagen i april från
Stockholm för att förhindra engelska flottans genomgång i Sundet. Som
det alltid ansetts för hederspost att utkommenderas i krig, skulle de
äldsta officerare af hvarje grad dertill uttagas (löjtnanten af Bjerkén
var äldste fänrik) och som Mörner var ibland de yngste fänrikarne,
nödgades han, till vinnande af sin önskan, utverka ett byte.
Sedan, som bekant är, engelsmännen passerat Sundet, kom
ordres till kanonslups-eskadern att en del skulle återvända till
Stockholm samt de öfriga afgå till Karlskronas bevakande, å hvilken senare
afdelning kommenderingen af Uplands regemente befann sig. I
Karlskrona beordrades Mörner att tjenstgöra som adjutant hos chefen för
infanteri-afdelningen, hvilken befattning han ensam innehade till dess
trupperna vid slutet af sommaren hemkommenderades.
Vid denna tid rådde ett utmärkt godt förhållande emellan
konungen af Sverige, Frankrikes förste konsul och kejsaren af Ryssland.
Detta stördes dock snart och de tvänne förstnämnda blefve oförsonliga
fiender, ehuru Bonaparte gjorde allt hvad i hans förmåga stod för att
vinna Gustaf Adolf.
Redan år 1802 visade sig hos Gustaf Adolf ett besynnerligt, ja
obestämdt uppförande. Hans första lifgardesregemente skymfades i mera
än ett hänseende. Dess chef, general-major Friesendorf, afsattes och
baron Karl Mörner (sedermera riksståthållaren) nästan tvingades att
emottaga befälet. Kort derpå (hösttiden 1802) inkommenderades Up-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
