Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. De båda rivalerna på kejsartronen - 1. Vänskapstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åt Sicards och abbé de 1’Epées metoder till
döfstum-mas tjenst.
Senare kom Speranski, en mångkunnig prestson,
nitisk, rik på stora planer och sköna drömmar, hvilken
Napoleon, som sett honom i Erfurt, karaktäriserade
såsom »den mest intelligenta och redbara personligheten
"vid ryska hofvet». Han var i sjelfva verket vän af
Tilsitalliansen såsom ett medel att fullfölja
administrativa förbättringar i stället för eröfringar. Det lagverk,
hvarmed’ hans namn är förbundet, kallades af hans
vedersakare en dålig öfversättning af Code Napoléon och
ehuru det må lemnas derhän huruvida han hade stor
nytta af sin franska hjelptrupp vid utarbetandet, hade
han åtminstone från densamma lånat allt, som kunde
tillämpas på den ryska nationen. Ukasen af 1810
rörande finanserna, hvilken man förutom mycket annat
har honom att tacka för, är likaledes utarbetad efter
franskt mönster, liksom Speranski öfverhufvud taget i sin
gerning är solidarisk med Frankrike, i det hans ynnest
är samtidig med förbundet med nämda land och tog ett
plötsligt slut vid invasionen 1812.
Sålunda ingick århundradet med en kedja af inre
reformer i Europas två största stater. Bonaparte och
Alexander efterliknade ej å någondera sidan hvarandra,
men vinnläde sig båda om att i sina institutioner
öfver-föra de politiska idéer, som födts och utvecklats under
föregående århundradet. Bonaparte inskref främst i den
konsulariska författningen förklaringen om menniskans
rättigheter; han utstakade noggrant ministrarnes
embets-behörighet; han inrättade en senat kallad den
upprätthållande, hvilken i mycket liknade den ryska; han
skapade äfven ett statsråd. Han förberedde den omdaning
af den allmänna undervisningen som ledde till
organiserandet af 1’Université de France och slutligen, emedan
han icke hade några lifegna att frigöra, stadgade han
i sin kodex alla medborgares jemlikhet inför lagen.
Olyckligtvis förledde honom hans passion för
envålds-makten till att i sin lifstid dementera sin egen gerning.
Man såg honom återupprätta statsfängelserna, deportera
dem som misshagade honom till ön Elba eller
Seychellerna och genom ett senatsbeslut tillintetgöra en jurys
utslag. Han gick ända derhän att ej mer än en tsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
