Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. De båda rivalerna på kejsartronen - 2. Brytningstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi återgå nu till Stedingk, som ungefär samtidigt
har att till Karl XIII inberätta följande:
»Hvad som nu ständigt sysselsätter ryska kabinettet
är ängslan, att kejsar Napoleons giftermål skall inverka
på hans politiska system, och att hans intima
förbindelser med detta land derigenom skola undergå någon
förändring. Allmänna meningen är att detta nödvändigt
måste ske, och den fruktan, som för flera år sedan
före-stafvade detta kabinetts handlingar och som haft så
egendomliga resultat, regerar detsamma ånyo. Man
förstärker armén i Lithauen och Polen. Man talar blott
om fred och om dess absoluta nödvändighet för att
återställa en smula ordning i finanserna, hvilka äro så till den
grad i lägervall, att kassaskåpen, oaktad t den famösa
uka-sen, som ökar alla pålagor med 50 proc., äro tomma och
vexelkursen alltjemt faller. Om turkarne stå på sig, skola
de få en billigare fred, än de kunde hoppas, och om vi ej
varit tvungna att sluta kriget före denna tidpunkt, skulle
freden ha blifvit oss mindre dyrköpt. Emedan mutsystemet
här spelar en stor roll, har man skickat en mängd
diamanter till general Kamensky, befalhafvaren öfver ryska
armén, för att han i rättan tid måtte begagna sig af
dem. Den unge grefve Strogonoff, som för tre veckor
sedan anlände hit från denna armé, har nu återvändt
med instruktioner, hvilka till största delen ha afeeende
på underhandlingar, som böra företagas. En sak värd
att omnämnas är hertigens af Vicenza uppförande i
denna giftermålshistoria. För länge sedan hade jag
insett, att denne ambassadör var mera ryss än fransman,
i det han här var upptagen af kärleksförbindelser och
egennyttiga beräkningar, som förblindade hans politik,
men att han var det till en sådan grad, hade jag aldrig
trott. Då general Savary, en förslagen man, väl
förtrogen med familjen Bonapartes husliga förhållanden,
tog sig för att söka bortgifta storhertiginnan Katarina
med sin herre, gjorde han det delvis af egen
tillskyn-delse, men var dock säker på att vinna erkännande, om
han lyckades, emedan ett förbund med Ryssland da
var af största intresse för Frankrike. Han fann
oöfver-stigliga hinder i storhertiginnans bestämda karaktär och
enkekejsarinnans motvilja. För att undvika alla
ytterligare försök, skyndade man sig att bortgifta denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
