- Project Runeberg -  Två krönta rivaler. Bernadottesminnen / Del 1. 1810-1811 /
114

(1887) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Före Bernadottes val - 3.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vid detta infall. Han kände grefve Mörner »såsom en
trög person, föga lämplig att förverkliga en djerf tanke».
Emellertid var det verkligen denna person, som genom
sina entusiastiska och upprepade loford hade börjat göra
namnet Bernadotte populärt inom svenska arméen.

Ett stycke från Stockholm mötte Suremain två
andra officerare, öfverstelöjtnanten baron Anckarsvärd
och löjtnanten baron Otto Mörner, en aflägsen slägting
till öfversten. Båda två voro på väg till Paris. Den
förstnämde medförde depescher angående kronprinsens
död; den andre, som ej utan svårighet erhållit
permission för att deltaga i denna resa, hade af några
cervaux-brulés, som Suremain uttrycker sig, i hemlighet fått i
uppdrag att söka utforska furstens af Ponte-Corvo
ställning till frågan. Denna första kärna af Bernadottes
anhängare bestod af några officerare och några
Upsala-professorer, stora beundrare af Frankrike. Deras chef
var doktor Afzelius, som Bernadotte vid sin ankomst
skyndade taga till sin läkare. När något längre fram
det Bernadotteska partiet i följd af nya händelser vann
fasthet, påminde sig SuremSin det samtal som han i
Linköping haft med grefve Gustaf Mörner och trodde att
han spelat en verksam och betydande rol alltifrån början
af denna intrig. Men Suremain fick sedan veta, på ett
sätt som ej lemnar rum för tvifvel, att grefven endast helt
oskyldigt berömt furstens af Ponte-Corvo goda hållning
och läckra middagar. Han hade till och med lefvat i
fullkomlig okunnighet om det första och äfventyrliga
steget i Paris af denne andre officer med samma
namn som han.

Hr de Suremain ankom till Stockholm den 8 juni.
»Allt bar der en prägel af sorg, oro, missnöje.
Historien om kronprinsens förgiftning troddes der redan fullt
och fast, och familjen Fersen anklagades nästan
offentligt för att hafva bringat honom om lifvet.»

De förnämsta medlemmarne af denna familj voro
grefvarne Axel och Fabian Fersen, grefvinnan Fabian
född Piper, och grefvinnan Sophie Piper, född Fersen.

Grefve Axel, född 1755, fordom innehafvare af
regimentet Royal Suédois i Frankrike, är samme Fersen,
som i början af revolutionen visade kungliga familjen
en så modig och så förhatligt tolkad hängifvenhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 00:59:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aakronta/1/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free