Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Före Bernadottes val - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så mycket trupper under vapen. Han räknade
dessutom obetingadt på general Silfversparres fasthet,
hvil-ken förde befälet i staden. Silfversparre var en af de
sex officerare, som året förut arresterat Gustaf midt
i hans palats: det var på denna grund han blifvit
general.
Riksmarskalken, grefve Fersen, hade dagen förut
inkommit från landet i och för ceremonien. Jag åt
frukost tillsammans med honom den ödesdigra dagen.
Han hade hela det lugn, som tillkommer en af naturen
oförskräckt man, hvars samvete är rent. Dock var
han långt ifrån okunnig om det, hvaraf han
hotades. Sedan mer än fjorton dagar bombarderades han
med anonyma bref och till och med i detta ögonblick
bar han på sig ett af de mest gemena, som förutsade
honom döden samma dag. Detta bref återfans på
hans lik.
Efter frukosten utreste vi för att utom staden
mottaga och ordna liktåget. De olika garnisonstrupperna
stodo uppstälda på de torg, som skulle passeras.
Liktåget öppnades och slöts af en afdelning kavalleri.
Riksmarskalken, ensam i en gala vagn, åkte några steg
framför likvagnen, bredvid hviiken jag satt till häst.
Redan hade vi hunnit ett långt stycke in i staden
utan att någon oro förmärktes och mina farhågor i
detta hänseende voro nästan försvunna, när helt
plötsligt ursinniga hurrarop höjdes från en tät folksamling,
som tycktes bestå af stadens lägsta drägg, och i samma
ögonblick inträngde en skur af stenar i Fersens vagn.
Liktåget stannade. Efter några minuters förlopp
anlände Silfversparre med några hästgardister. Liktåget
satte sig åter i rörelse och passerade ett hus, der man
sade mig, att riksmarskalken sökte tillflykt.
Sedan jag aflemnat liket i slottet steg jag åter till
häst för att inhemta noggrannare underrättelser om
hvad som passerat och erbjuda generalen min hjelp.
Jag hade oändlig möda att framtränga till honom. En
ursinnig, skränande pöbel uppfylde gatorna och denne
officer, som hade till sitt förfogande öfver tre tusen
man, höll tal i stället för att handla. Han tycktes
hafva alldeles förlorat hufvudet och jag kunde ej
utverka något af honom utom hans försäkran att det ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
