Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Bernadotte uppträder - 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af ett synnerligt mäktigt partis önskan. »Det var på
denna grund, som han infördes till Bernadotte, hvilken
upptog detta förslag med en ganska naturlig ifver och
skyndade sig att derom underrätta kejsaren.» Nu
inträffade det i samma ögonblick att Lagerbjelke, som
var fullkomligt okunnig om hela denna intrig, å sin
sida gjorde ett officielt meddelande om konungens
planer, hvarom kejsaren redan var underrättad genom
det bref Anckarsvärd medfört.
Före detta meddelande hade en artikel,
offentliggjord i Journal de VEmpire, låtit förstå att ett annat
val, nämligen af konungen af Danmark, ej skulle
misshaga Frankrike. Artikeln talade sant i den mening,
att hvarje kombination, som kunde närmare
sammanknyta föreningen mellan dessa båda konungariken, var
på förhand försäkrad om franska regeringens
tillslutning. Som de franska tidningarne vid denna tid »ei
utan befallning införde något om dylika saker», sa
trodde man sig i Sverige, så snart man der fick
kännedom om denna artikel, deri se ett anteciperadt uttryck
af kejsarens vilja till förmån för Fredrik VI. Så var
emellertid ingalunda förhållandet, såsom visas af
utrikesministeriets och Napoleons korrespondens.
Kejsaren, som ej lätt förvånades öfver någonting,
måste emellertid känt sig temligen öfverraskad af de
båda hvarandra motsägande meddelandena från prinsen
af Ponte-Corvo och svenske ministern. I det läge,
hvari Europa då befann sig, kunde svenskarnes val af
någon fransk general, hvilken som helst, ej tolkas af
Napoleon annat än som en hyllning åt hans makt.
Likväl var hans första intryck, hvilket vid denna tid
var fullkomligt riktigt, att Bernadotte betydligt
öfver-drifvit betydelsen af det parti, som bildats till hans
förmån. Kejsaren betviflade till och med detta partis
befintlighet, så tijycket mer som Desaugiers ej nämde
någonting derom i sina depescher och som hertig de
Cadore aldrig hört talats derom. Under sådant
förhållande uppdrogs genom hertig de Bassano åt grefve
de Sémonville, som särskildt kände det svenska
utomordentliga sändebudet, grefve Wrede, att af denne
fordra en kategorisk förklaring öfver sinnesstämningen
i Sverige. Under tiden gaf Napoleon svenska konun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
