Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Romantiska episoder. - 2. Marie-Louise och hennes lefnadssaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i gudarnes hemlighet. De visste dunkelt att hertiginnan
var gift till venster med grefve Neipperg*, hvilket var
dem nog. För öfrigt saknade den morganatiske
gemålen ej hederstitlar hvarken i Wien eller i Parma.
Han var österrikiske kejsarens intime verklige rådgifvare,
österrikisk kammarherre och fältmarskalk, riddare af
Gyllene skinnet, hertiginnans af Parma kammarherre
och minister, och Marie-Louise kunde smickra sig med
att hennes gunstling visste att skicka sig i stora verlden.
En enda sak skulle ha kunnat störa hertiginnans
sorgfrihet, nämligen tanken på de förebråelser, som
hennes samtida redan gjorde henne, och hvilka
efter-verlden skulle upprepa ännu skarpare, med anledning
af hennes uppförande mot Napoleon. Men man
bemödade sig sorgfälligt att aflägsna långt ifrån henne
dylika tillstymmelser till ånger. En sträng
polisförordning förbjöd tillträde till hofvet för alla och en hvar,
* som kunnat tala med Marie-Louise om en förfluten tid,
hvaraf minnet plågade henne. Det är sant, att åsynen
af f. d. konungen af Rom för Napoleons enka var en
stum förebråelse, men hon såg icke sin son annat än
sällan under de korta utflykter hon då och då gjorde
till Wien, och den unge prinsen, som var blyg,
tillbakadragen och vördnadsfull, skullo icke genom någon
anklagelse ha vågat väcka sin moders hemliga
samvetsagg. Han teg och mediterade.
Parmas herskarinna var sålunda nöjd med sin lott,
då hennes lycka stördes genom en händelse, hvilken,
om än kanske mindre smärtsam då, än den skulle ha
varit några år tidigare, likväl förorsakade henne sorg.
Neipperg dog d. 22 febr. 1829. Det fins personer som
ha påstått, att Marie-Louise, oaktadt fogligheten i sin
karaktär och en motvilja att göra sin vilja gällande,
hvilken följt henne från hennes första uppfostran och
från hennes förening med Napoleon, likväl slutligen
funnit sin favorit alltför inflytelserik. Hur dermed än
må vara, begrät hon honom och lät i Parma resa en
präktig grafvård öfver honom.
1834 hade furstinnan tröstat sig öfver general
Neippergs död, liksom öfver Napoleons, och gifte sig
hemligen med grefve Karl af Bombelles, hviken
började sin bana i Österrike, fortsatte den i Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
