Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biografiska notiser öfver personligheter, förekommande i detta arbetes första del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förslag. M. försäkrade då (»för att ingifva S. mod»,
berättar han sjelf), att »i Sverige vore den saken nu
nästan afgjord». Han upprepade äfven La Pies
försäkringar, att Napoleon i sjelfva verket icke vore emot
Bernadottes val, ehuru han icke ville öfva något
synbart inflytande. Redan nu började således raden af
mystifikationer. Till S. vände sig förslagsmakaren med
fullt förtroende; »om han,» skref Mörner »ej egt mod
att deltaga i min plan, var hans heder mig en säker
borgen om evig tystnad af hvad han kände». S.
begärde emellertid en dags betänketid, innan han kunde
i saken besluta sig.
Följande morgon, den 23 juni, infann sig Mörner
åter hos S., som nu förklarade sig villig att utan
upp-skof arbeta för planens framgång. Det gälde först att
skaffa Mörner företräde hos marskalken. Detta var
ingalunda någon lätt sak; Bernadotte, som för tillfället
var i onåd och visste sig observerad af hemliga
polisen, höll sig strängt afsluten och mottog endast
besök af sina närmare bekanta. Svårligen skulle han
ens under vanliga förhållanden hafva mottagit en
resande svensk officer, som ej hade öfverordnades
uppdrag, än mindre nu då hans uppskrämda
inbillning öfverallt trodde sig se snaror, utlagda af
polisen. Mörners fantasiplan skulle således hafva
strandat vid första beröring med den kalla verkligheten.
Äfven för S. blef det ej så lätt att åt M. utverka
det önskade företrädet. Sjelf sökte han flera gånger
Bernadotte, utan att blifva mottagen. Tillfälligtvis
träffade han då i sin svärfaders, bokhandlare Décles, butik
sin gamle bekante general Grimoard, hvilken äfven
hörde till Bernadottes enskilda umgängeskrets. Åt denne
anförtrodde han Mörners ärende med tillägg, att M.
vore ombud för ett i Sverige talrikt parti, som önskade
erbjuda tronföljden åt marskalken. Grimoard
meddelade genast Bernadotte detta, men kunde ännu ej
gifva S. något löfte från denne om det önskade
företrädet, utan föreslog i stället att han sjelf skulle
sammanträffa med Mörner hemma hos S., men då ville han
vara för den svenske löjtnanten alldeles okänd
»sannolikt för att utforska honom och döma, till hvilken
grad hans förslag kunde förtjena uppmärksamhet». Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
