Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och stadga egenheterna af ett så beskaffadt
temperament som Bernadottes, och åt intryck och affekter
bereda ett så öfvervä gande välde i hans själ som de
alltsedan behöllo. Se der förklaringen huru Bernadotte
blef den han var, hvarför misstänksamhet och fruktan
voro de lidelser som uteslutande beherskade honom
äfven som kronprins och konung i Sverige och hvarför
han äfven som sådan i sin alltid oroliga och
lättskrämda inbillning ständigt såg faror och fiender
omkring sig.
Huru Karl Johan, drifven af en sådan spökrädsla
för det afsatta konungahuset, för pretendenten och för
restaurationsförsök till dennes förman, kastade sig i
Rysslands armar, samt likaså med fömekelse af sitt ursprung
och hela sin föregående lefnadsbana, förödmjukade sig
för den gamla hofadeln, byråkratien och anhängarne af
l’ancien régime, slösade på dessa nådebevisningar och
penningar och snart sagdt tiggde deras stöd, fastän
han i botten misstrodde och hatade dem, och huru
han genom allt detta återupplyftade reaktionen till
makt både i Europa och Sverige, visas ganska
talangfullt af kritikern i Aftonbladet, hvars utredningar
emellertid äro alltför utförliga för att här annat än
antydningsvis upptagas, detta dock med ett undantag,
nämligen beträffande en fråga som för dagen är af ett
brännande intresse.
»Icke nog med dessa ämnen till bekymmer —
skrif-ver nämligen Joh. Johansson — som egentligen ledde sin
uppkomst och hemtade sin näring utifrån. Hvarje
tecken inom landet till opposition och hvilken
omständighet som helst, den der på det mest aflägsna
sätt ansågs kunna gifva anledning till folkrörelser, dem
Karl Johan trodde kunna väckas här nästan lika lätt
som i Frankrike, satte icke mindre hans misstänksamhet
i rörelse och var uti ej ringare mån föremål för
räddhåga och ängslan. En konstitutionel, allvarlig, men
lojal opposition kunde Karl Johan aldrig lära sig
begripa. De förfärliga intryck faktionernas långvariga
och blodiga strider i Frankrike hade gjort på hans
lifliga känsla beherskade alltid hans fantasi, återkommo
ständigt i hans minne. Opposition förvexlade han med
faktion och de, som på något sätt gifvit sig tillkänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
