Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man förstår nu hvarför Bernadotte 1814 undvek
La-fayettes blickar1.
Det berättas äfven att då kronprinsen aflade besök
hos marskalk Lefebvre och for den gamle
vapenbro-dern beklagade sig att la bonne maréchale icke visade
sig, en dörr öppnats och följande förolämpande ord
utslungats till Bernadotte: ^Je suis ici,traitre, mais je
ne veux pas te voir». För den som känner
exhertig-innans af Danzig excentriska öppenhjertighet är detta
bittra utfall allt annat än osannolikt.
Ett motstycke till hvad Lafayette har att berätta
om sin gamle vapenbroder förekommer ock i marskalk
Marmonts memoarer.
»Under fälttåget 1814 — skrifver han — anförde
general Maison, sedermera af Karl X utnämd till
marskalk, en armékår i Flandern, stående midt emot
svenske kronprinsens. Maison hade länge varit Bernadottes
adjutant och förtrogne. Han trädde genom medlare i
hemlig förbindelse med honom och sökte väcka hans
medkänsla för de olyckor, för hvilka Frankrike var
ett byte. Bernadotte förblef ej oberörd. Han ingick
på Maisons idéer och förklarade slutligen skriftligen för
Maison, att han vore färdig att omfatta Frankrikes
intressen med sin armé. Han skulle afväpna den
preussiska kåren under hans befäl och sjelf med svenskarne
öfvergå till våra leder. Säsom vilkor begärde han
blott ett skriftligt ord af Napoleon, ett ord, hvarigenom
kejsaren förbunde sig att skaffa honom en krona i
händelse hans handlingssätt skulle göra honom förlustig
hans rättigheter till svenska tronen. Napoleon, som
underrättades om dessa förslag, antog dem med
uppräckta händer, men (med den inskränkningen att
förbindelsen skulle undertecknas af hans bror Josef och
icke af honom, hvilket var att på ett temligen positivt
sätt personligen afskudda sig ansvaret. Naturligtvis
gjorde ett dylikt förbehåll slut på underhandlingen.
Napoleon, som emellertid hade Bernadottes skrifvelse
i sin ego, lät den falla i kejsar Alexanders händer.
Då Bernadotte infann sig hos denne senare i Paris
blef han kyligt mottagen. Sedan öfverlemnade Alexan-
1 Jemför »Memoires du général Lafayette, tome V».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
