Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
serligt årsanslag af 12,000 rubel. 1812 anlitade
Alexander honom ånyo mot Napoleon. Den 18 okt.
besegrade han Murat vid Woronowo, blef sjelf sårad,
men förföljde likväl fienden samt erhöll derpå S:t
An-dreasorden i briljanter jemte 100,000 rubel. I juli 1813
stälde Alexander honom i spetsen för polska armén.
1814 blockerade han Hamburg och höll sitt intåg der
efter Davousts kapitulation, hvarpå han dekorerades
med den högsta militära utmärkelse, S:t Georgorden
i:a klassen. 1816 råkade han ut för en olyckshändelse,
ett fall från hästen, som medförde blindhet. Sitt sista
.årtionde tillbragte han i stoiskt lugn på sitt gods; han
afled 1826, samma år som sin medsammansvurne af
1801, Pahlen.
Bergman, Karl Wilhelm, memoarförfattare, nämd på
åskilliga ställen (sid. 97—194), var född 1820 och afled
1857. Det var hans farbroder, öfverste Bergman, adlad
von Schinkel, som gjort materialsamlingarna till de
mycket omtalade »Minnena». En samling särdeles
intressanta bref från Bergman till fältmarskalken Tolls
biograf, auditör Lilliecrona, hvari Bergman efter bästa
förmåga försvarar Karl Johan och 1812 års politik,
•offentliggöras i »Dagens Krönikas» första häfte för
1888. Bland annat skrifver han här i afseende på den
beryktade 6:te delen: »Den omfattar en vigtigotidrymd,
från Karl Johans hitkomst t. o. m. mötet i Åbo. Att
opartiskt framhålla och enkelt berätta fakta: se der
målet för mina sträfvanden nu som förut. Jag bör icke
dölja den tillfredsställelse jag under detta mitt arbete
ofta erfarit, då jag sett mig satt i tillfälle att på ett
autentiskt sätt återställa vissa förut vanstälda eller illa
kända fakta till sitt ursprungliga skick och göra
rättvisa ät den man, i hvars hand Nordens öde så länge
legat och hvars hjerta alltid klappade så varmt för
detta sitt nya fäderneslands ära och bästa. I öfrigt har
min ställning ej varit sådan att jag någonsin kunde
frestas att uppträda som en alldeles blind beundrare
af den ifrågavarande mannen, lika litet som jag anser
tillständigt eller historien värdigt att återgifva eller
gendrifva alla löpande amsagor om honom, emedan,
uppgiften för ’Minnena’ varit helt annan, nämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
