Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buabruden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hotat husbonden till lifvet, om matmodern
skrikit. Inte kunde väl Margit tro henne, Maja,
om ondt?
Margit, som i väfkammaren satt vid
spol-rocken, lät hjulet surra — det var svaret.
Nu tog Maja till en än mer bevekande ton.
»Inte kunde väl Margit tro henne om ondt?»
Den enda som svarade var rocken, som
surrade allt högre.
Men Maja ville ha svar — så upprepade hon
frågan en gång till.
Och nu fick hon svar, herre, ett »ja», som
kom så sakta, men så starkt, som om Margit
spunnit fram det från sitt väsens] innersta lön.
Häftigt grep Maja fatt i rockhjulet och vred
det baklänges så våldsamt, att alla de sköra
trådarna sprungo af! Så gick hon skrattande ut.
Den handlingen var en spådom, herre, en
elak, hämdgirig spådom . . .
»Baklänges, så alla de sköra trådarna
sprungo af!»
Från nu var det som om Margit fått kraften
tillbaka att vara glad. Hon log mot fadern, när
han kom, log, när han gick, och skötte huset
som förr under glädje och sång. Men moderns
alla vanor förde hon in, och Maja låtsade hon
inte vidare att se.
Hur tror du slikt kändes för slik kvinna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
