Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifs-stigar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Hvarför gör du *så där?» sa’ Sten
miss-modig. »Fz skrattar aldrig.»
»Kan ni inte skratta då?»
Sten betänkte sig litet.
»Nej, vi kan väl inte det.»
»Då ska jag lära dig!»
Karin drog ned Sten bredvid sig på backen,
och så började hon kittla hans läppar med ett
groft grässtrå.
Sten var alldeles häpen! Nog visste han,
att det var något fjoskigt med flickor, men att
de kunde vara så fjoskiga, det hade han ändå
aldrig trott!
Men han tyckte om leken — tyckte om den
svårt.
»Kittlar det inte?» sa’ Karin till sist.
»Nää.»
»Du är dum!»
Så satte hon ut de röda läpparna i en tut
och sa’:
»Kittla du nu!»
Sten drog ett par fumliga drag med strået
öfver de varmröda bågarna.
Då började Karin att skratta mycket värre
än nyss, skrattade, så de blå ögonen dim made
sig som sjö, när morgonsol faller.
»Hvad skrattar du nu åt?» sa’ Sten än
missmodigare.
»Du är allt riktigt dum, du Sten!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
