Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han hade redan hunnit till fästningens närhet, då han märkte,
att en ryttare närmade sig, som det tyktes, i fientlig afsikt.
Fiskaren stannade sin häst och redde sig till försvar. Han lade sin
med-hafda lodbössa till örat för att skjuta på sin motståndare, då denne
kom inom skotthåll.
Ryttaren vände om. Då började fiskaren köra framåt igen;
men efter en stund såg han en annan ryttare åter närma sig på
samma sätt som den föregående. Han beredde sig också nu till
forsvar liksom den förra gången.
Afven denna ryttare vände om.
Men efter en stund syntes en ryttare igen. Också nu beredde
sig fiskaren till försvar liksom de föregående gångerna, men denna
ryttare vände icke om, utan närmade sig fortfarande. Nu ämnade
fiskaren skjuta; men skottet brann ej af, hvarför hans motståndare
slapp så nära, att han kunde slå fiskaren med piken i hufvudet, så
att denne miste sansen.
Då han sedan kom till medvetande, var han utan både häst
och lass; själf låg han på samma ställe på isen, där striden hade
stått. Af blodförlust var han så svag, att han ej orkade gå; han
måste därför krypa på alla fyra och slapp så in till fästningen, där
han erhöll nödig läkarevård.
Han tillfrisknade sedan så småningom, att han kunde bege sig
hem, då det blef öppet vatten.
329. Om Magguåls soldåtn.
(Palmgård i Sjundeå).
Naer ryssn komd i lande o fikk fåstniggin ginum bidnegeri, som
folki talar, so va daer ota Nylans soldater mae. O dom va so
för-bittraga, naer dom mostist gié säj, at dom tägkt skuta niér biftele.
Ién ota soldaterna, han va himm ifruån Karis Magguål ändo den
sama, han a jord ién tokon iéd, at an int sku gié säj förför an a
färga sina våpn mä ryssblod o an hold iédn sin o. Naer dom fikk
bifalnigg ti gié säj, so drö an säj undan o nan* ryssn komd inn po
fästniggin, so gikk an o ränd bajunettn ginum tri ryssar o komd mä
ién bärandes po bajunettn o gikk framm för bifasle sit o kasta ryssn
daer o så: „De haer a ja jord, o tokon va min iéd, o nu fuår ni gör
mämmäj, va ni vill“. Han sku nu a buda dyodas, men alla tykt,
som sanniggin va, at an hold sin iéd, som an svor, o at iggin kund
skämma an för de, o an blié po de sätte binuådager.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
