Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 3. Verksamhet i Götiska förbundet — Inträde i Vitterhetsakademien — Samlingsverk öfver skrock och trollerier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan menniskorna i>örjat känna behof och fruktan —
fortsätter R. — vände de sig med böner till dyrkade gudomligheter
för att ernå sina önskningar eller afvärja sina farhågor. Under
alla tidehvarf och alla religioner uppkommo sålunda formler för
högsta väsendets anropande eller besvärjande om biträden i
hvarje-handa fall; äfvenså anmaningar till det ondas upphof att lemna
sitt bistånd vid fiendtliga eller osedliga syften, för hvilkas
understödjande man blygdes att bedja hjelp från himlen.
Utom dessa högsta utskiftare af vårt slägtes sällhet eller
plåga, inmängde sig, uti en yngre tro, underordnade varelser,
föreställande naturens särskilda krafter, med ett för hvarje dylik
halfgud begränsadt mål till menniskans gagn eller skada, och
med hvilka hon ansåg sig ega stundliga och flerfaldiga beröringar.
Till dessa trenne klasser, som ofta ingå uti hvarandra och
ega en mångfald mindre fördelningar, kunna alla vidskepelser
eller trollerier hänföras.
Till den första och sympatetiska: föreskrifter och uppgifter
grundande sig på likstämmighet eller motsträfvighet, vare sig
mellan språket och ljudet samt föremålen, eller mellan dem och
far-gerna, måtten, antalen m. m., utgörande vidskepelsernas vackraste
del, den som sorgfälligast bör samlas och begrundas.
Till den andra eller magiska (det egentliga trolleriet), höra
läsningar och besvärjelser, lämpade efter hvarje folks olika
religion, men så vida likartade, att de anropa, med trons och
viljans förenade kraft, allt det heligaste eller fruktansvärdaste
tide-hvarfvet kände.
Till den tredje, eller mystiska, räknas reglerna för
menniskans förhållanden till andeväsendena, att kunna förvärfva deras
bevågenhet och tjenst, undvika att dem förolämpa, och förekomma
eller upphäfva följderna af deras vrede.
Utur alla dessa klasser fortlefva en myckenhet sägner;
visserligen mindre än fordom, och framför allt mindre öfvertygelse och
utöfning. Några meddelas endast under vissa vilkor och
ceremonier, andra äro såsom en arfsföljd förbehållna slägter eller
skrån, och många — särdeles af läse- eller besvärjelseformlerna,
hvilka äro svårare att i minnet bibehålla — öfverlemnas i
skriftliga anteckningar, hvaraf inom hvarje liten ort ett större antal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>