Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 3. Verksamhet i Götiska förbundet — Inträde i Vitterhetsakademien — Samlingsverk öfver skrock och trollerier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uti många af dessa formler. Hon anropas, tillbedes och besvärjes
såsom ett maktegande väsende, vanligen inblandad mellan kristna
dogmers heliga föremål.
Runesången af Havamal uppräknar arter och antal af en uti
presterliga mysterier invigd persons kunskaper. Sjelfva
runeqvä-dena finnas icke mera. Men af de aderton olika slag, dem gamle
Eddasångaren angifver, kunna de flesta, åtminstone till sina ända*
mål, ännu förevisas: t. ex. det andra, läsning mot hvarjehanda
sjukdomar, det tredje att döfva vapen; fjerde, öppna lås och bojor;
sjette, öfverföra sår och skador på deras upphofsman; sjunde,
dämpa vådeld; åttonde, stilla vrede och ovänskap; nionde, lugna
storm; elfte, förskaffa seger; tolfte, mana aflidna till samtal;
trettonde, göra sig hård; sextonde, vinna en qvinnas tillgifvenhet;
och sjuttonde, att bevara hennes trohet.
Det är omöjligt att afgöra huru stor likhet, utöfver sjelfva
syftemålet, dessa våra samtida föreskrifter eller läsningar ega med sina
urbilder; åtminstone är säkert, att de länge sedan blifvit till prosa
öfverflyttade eller till nyare versarter omändrade, och att deras
fordna rikedom af betydelse, jemte utöfvarnes insigt af förbindelserna
mellan medel och ändamål gått förlorade.
Uti en åldrigare och mindre förändrad skepnad visa sig de
af våra vidskepelser, som antingen åberopa asalärans
gudomlig-heter, eller bibehålla spår af versbygnad med bokstafsrim. Af
förra slaget anför R. sättet att döfva värk i namn af Oden, Thor
och Frigga, hvilka åkallas trenne gånger på en jordfast sten,
motsvarande fordna offeraltaret; eller att bortläsa gräsflog, en
sjukdom på hästar: »Oden står på berget, han spörjer efter sin fåle.
Floget har han fått! Spotta i din hand och i hans mun, han
skall få bot i samma stund>.
Af det senare, en läsning för samma sjukdom, hvars början
lyder: »Frygge frågade Frå, huru skall man bota den floget får»;
hvarefter versen öfvergår till rimmad af samma innehåll med den
nyssnämnda, samt erhåller ett tillägg af treenighetens åkallande,
hvilket slut är det vanligaste uti alla botemedlen.
»Att gå längre — yttrar R. till slut — skulle inleda
författaren på det omätliga fältet af hedendomens alla återstoder uti
vidskepelserna. Han afbryter, för att icke med samtidens flesta
skribenter afhandla allt annat, utom ämnet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
