Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 3. Verksamhet i Götiska förbundet — Inträde i Vitterhetsakademien — Samlingsverk öfver skrock och trollerier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dylikt i någon mån ännu fortlefver i dessa trakter. På säteriet
Grabys eger lefde ännu nyssnämnda år en gammal man, som
enligt för öfrigt trovärdiga personers uppgift kunde genom
»läsning» ofelbart »stämma blod» och stundom genom samma
metod bota tandvärk m. m. dylikt.
Af det nu anförda äro våra läsare i tillfälle att sjelfva göra
sig en föreställning om Rääfs uppfattning af de vidskepelser han
med en så ovanlig kärlek och. ihärdighet bemödade sig att
tillvarataga. Det torde här vara lämpligt att erinra äfven om några
rader som vid R:s frånfälle stodo att läsa i en lefnadsteckning *.
De lyda sålunda:
»En berömd tänkare, Schelling, antog, som bekant är, de
företeelser af magi och magiska konster — signerier, användande
af magnetism o. d. — som ännu flerestädes visa sig, och ej blott
bland allmogen, såsom traditionela qvarlefvor af en urgammal
naturvetenskap, nu ofta fallna i händer på och missbrukade af
charlataner och skojare. R. ej blott delade den schellingska
uppfattningen, utan gick kanske ännu något steg längre. Han var
öfvertygad om möjligheten och verkligheten af resultat, vunna
genom besvärjelseformler och signerier; och han gjorde med
af-seende härpå särskilda anordningar och vidtog försigtighetsmått
mot ett möjligt missbruk af dessa samlingar. Han var i
allmänhet med sitt klara förstånd gerna benägen för ett visst slags
mystisk naturuppfattning; och sålunda hade han äfven ganska
grundligt studerat kiromanti, och’ öfverraskades en gång ins. med ett
muntligt föredrag i detta ämne, hvilket dock, ehuru ytterst
intressant, icke förmådde göra ins. till proselyt, oaktadt de yttranden,
som granskningen af linierna i hans egen hand företedde,
onekligen voro egnade att förvåna.»
Så långt Aftonbladsförfattaren. Vi tro oss på grund af den
föregående framställningen kunna säga, att denna för öfrigt
läsvärda karakteristik icke fullt riktigt angifver Rääfs öfvertygelse i
föreliggande fall, då förf. nämligen i R. ser nästan en fantast och
svärmare, som öfverbjöd sjelfva Schelling. Såsom våra läsare
säkerligen redan insett, var det icke för att hemlighålla förmenta fakta,
som R. vidtog de ofta nämnda försigtighetsmåtten, utan det var
* Aftonbladet 1872, n:r 163 och 164. Dessa båda ganska intressanta
uppsatser äro författade af hr Abr. Bohlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
