Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 3. Verksamhet i Götiska förbundet — Inträde i Vitterhetsakademien — Samlingsverk öfver skrock och trollerier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för att förekomma de okunnigas tillit till recepten; dessutom
äro samlingarna till en stor del af obscen beskaffenhet och
redan derigenom olämpliga för offentligheten. Och om R.
studerat kiromantien, torde han hafva gjort detta icke såsom en
en troende, utan mera såsom en forskare, för hvilken allt dylikt
eger sitt kulturhistoriska värde. Kort sagdt, i fall Rääf gjort sig
skyldig till den i Aftonbladsuppsatserna starkt betonade
benägenheten för vidskepliga fantasier, skulle han vät knappast kunnat gå
så nyktert till väga i sin forskningsverksamhet, som han
bevisli-gén gjorde *, och han skulle heller icke kunnat förvärfva sig
det goda namn hos vetenskapliga auktoriteter, hvarpå vi
ytterligare skola anföra några exempel.
»Enligt uppdrag af K. Vitterhets- Hist.- och
Antiqvitets-Akademien» — skrifver R. — »förrättade jag 1826 besigtning å
Alvastra klosters återstoder, hvarefter och på N. befallning, raset i
kyrkan derstädes undanröjdes höstarne 1827 och 28. Sedan
Akademien erhållit berättelse derom, med planritning af bygnaden,
ritning af upptäckta grafstenar, samt redogörelse för det lilla
statsanslaget, som lemnade öfverskott, behagade akademien häröfver
förklara sin tillfredsställelse och Kongl. M:t genom
landshöfdin-gen sitt Nådiga välbehag. Denna akademi täcktes 1827 kalla
mig till brefvexlande ledamot, och 1829 till arbetande, bland
hvilka jag nu (1862) är den äldste, samt flera gånger till praeses
och v. praeses.»
I Vitterhets- Hist.- och Antiqvitetsakademien tog R. sitt inträde
den 22 febr. 1831 med ett anförande som utgör en prydnad för
akademiens handlingar. Detta R:s lärdomsprof upptager något
mer än 100 sidor (i femtonde delen af akademiens handlingar,
tryckt 1839), och är alltså för långt att här anföras. Men en
öfversigt af dess innehåll anse vi oss böra gifva. Till inledning
yttrade R. vid detta tillfälle följande vältaliga ord:
»M. h. Åt det gemensamma fosterlandet, hvars förflutna
öden genom edra bemödanden beständigt åter uppgro, att af
efter-verlden såsom blommor njutas eller såsom frukter gagnas, har
den ledamot, som nu uti edert samfund inträder, aldrig gifvit
* Något annat är hans rudbeckianism, som kunde vara ganska förlåtlig,
om man betänker att han hufvudsakligen vistades i en aflägsen landsort, utan
tillgång till muséer och den nyare arkeologiska forskningens hjelpmedel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
