Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 7. Ljungeldar på Riddarhuset: riksdagsscener och debatter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för då denna onaturliga brådska? Hvarför hopa ändring på
ändring, innan någon enda hunnit bekräfta sin nytta, innan ännu
någon förmått fastlänka sig vid allt det öfriga? — När har den
regeln upphört gälla, att endast det onda öfverraskar oss
bråd-störtadt, men att det varaktiga goda blott långsamt kan förvärfvas>
eller när har det blifvit utan kraft, att icke olyckan utan
medgången alstrar öfvermod, och detta bådar fall? I sanning, vi vore
ej så storlåtiga, om verkliga plågor oss beklämde.
En mild försyn har befriat Sverige från försteget uti
samhällenas skiften. Andra länder i vår verldsdel äro dertill utsedda.
Redan äro flera af dem inbegripna uti försöket af de nya
lärornas användning, hvarför icke då afbida utgången hos dem, för
att se om deras lycka blifver att eftersträfva? Hvarför icke draga
nytta af de lärdomar deras närvarande strider lemna. Hvarför
omleka revolutioner, hvilkas fasor vi kunna undvika, men hvilkas
goda frukter, om sådana mogna, vi kunna oss då tillegna?
Mången med mig, anser redan alltför mycket offradt åt
om-störtningens genius, andra finna honom alltför litet hyllad. Skola
dessa rakt motstridiga åsigter sönderslita samhället, hvars
bevarande dock måste vara allas vår önskan?
Nå väl då. Låtom oss stanna midt emellan; låtom
meningarna på detta neutrala område sluta ett fredsfördrag, åtminstone
en vapenhvila. Den ena får ej gå tillbaka, den andra ej framåt;
låtom oss afbida tidens osvikliga dom! Den skall ej länge
uteblifva.
Mine herrar! Vi hafva af förfäder emottagit Svea land, det
friaste, det lyckligaste på jorden. Gud och efterkommande skola
redofordrande kräfva det af oss sådant tillbaka». — Det
ifrågavarande förslaget lades af ridd. och adeln utan votering till
handlingarna.
Äfven under nästföljande riksdag, och då i en ännu vigtigare
fråga, drog R. genom sitt anförande bifallet på sin sida, i det
han nämligen med all sin vältalighet bekämpade den ifrågasatta
representationsförändringen. Han säger härom i sina otryckta
anteckningar :
»Det var under 1844 vid debatten om
representationsförslaget, en framtidsman, sökande ynnest både från tron och ränn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
