Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 7. Ljungeldar på Riddarhuset: riksdagsscener och debatter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V. F. Dalman yttrade bland annat: »Sedan jag anmälte mig,
hafva flera talare, förnämligast H. Ex. gr. Posse och frih.
Hamilton, upptagit åtskilliga af de inkast, som jag här ämnat bemöta,
mot de hrr:s anföranden, hvilka yttrat sig i strid mot
statsutskottets förevarande betänkande. Då jag likväl nu har ordet, anhåller
jag att få upptaga några yttranden, hvarvid jag icke hört någon
hafva förut fäst sig. En talare, hr Rääf af Småland, har
nämligen sagt, att 1734 års lag vore bygd på mera praktiska grunder
och mindre afvikande från de gamla lagarna samt den tiden
gällande seder och bruk, då deremot de nya lagförslagen förmentes
stödja sig på här i landet oförsökta teorier. Detta yttrande
bevisar blott, att den värde talaren icke tillräckligt känner hvarken
våra äldsta lagar eller 1734 års lag och allraminst de nya
lagförslagen.
Han skulle eljest hafva kommit till en annan åsigt; han skulle
då hafva funnit, att 1734 års lag utgjorde en mycket större
revolution i vårt lagväsen och skilde sig både i uppställning och
innehåll vida mer från den förut gällande gamla lands- och stadslagen,
än de förslag till civillag, hvarom här är fråga, afvika /rån 1734
års lag och de sedermera, tid efter annan utkomna förklaringar
och förändringar deraf. Om hr R. gjorde sig den mödan att
studera det nya lagförslaget, skulle han utan tvifvel finna detta
omdöme bekräftadt, och de egentliga nyheterna vara färre, än han
nu bäfvar för».
Vid voteringen antogs statsutskottets utlåtande med 124 ja
mot 113 nej.
Det skulle för oss blifva alltför vidlyftigt att upptaga R:s alla
anföranden vid de riksdagar han bevistade. Vi tro oss hafva
redogjort för de väsentligaste med inbegrepp af hvad vi, för
sammanhangets skull, intogo redan i femte kapitlet, nämligen
uttalandet mot jernvägar. Dock återstå ännu några punkter, som
vi ej böra förbigå.
Såsom lätt inses, var R. prohibitivist, hvarom vitnas bland annat
i ett anförande på riddarhuset af den 2 juni 1848, så lydande:
»Då man nedsätter tullen på en vara, kan icke ändamålet
vara annat än, att införseln skall förökas, hvarigenom åter den
inhemska produktionen kommer att nedsättas. Jag bor intill
gränsen af norra Småland, der produktionen af lin väl icke är så stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
