Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 7. Ljungeldar på Riddarhuset: riksdagsscener och debatter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som i Norrland, men dock dernäst störst i riket; och då jag
der-jemte får upplysa att jag sjelf icke drifver linodling, böra af dessa
skäl mina uppgifter erhålla så mycket större trovärdighet. Priset
på de betydliga linmarknadema der i orten skiftar emellan 5 till
6 rdr för lispund i vanliga år, och ganska stora partier af godt
lin sprida sig ifrån dessa marknader åt alla slättländerna. Detta
låga pris, som under senare åren, genom bomulls- och
ullmaski-nerifabrikema uppstått, har redan verkat derhän, att många
upphört med all linodling. Denna kultur är af beskaffenhet att gifva
mycken sysselsättning åt den fattigare arbetsklassen så väl vid
rensning under växten, som sedermera vid hela återstående
behandlingen, och komma visserligen ganska många, genom denna
kulturs afskafFande, att förlora sin arbetsförtjenst. Jag får närmare
utveckla hvad jag i mitt förra yttrande antydde och hvarpå de
herrar, som äro af olika åsigt mot mig icke hafva behagat fästa
tillräcklig uppmärksamhet, nämligen, att det lin, som inkommer
utifrån är beredt på sådant sätt, som icke är användbart för
husslöjd, ty kunskapen hos en stor del af allmogen sträcker sig icke
till behandlingen af det sjörötta linet och bibringande af denna
kännedom synes icke låta sig göra. För många år tillbaka
an-lades i Småland ett stort institut, der undervisning meddelades i
sjörötning jemte öfriga till landthushållningen hörande ämnen, och
för denna undervisning anskaffades sedermera af
hushållssällska-perna personer, som i norrländska linskötseln voro kunniga; men
kännedom derom har likväl icke slagit rötter hos allmogen utom
på så högst få ställen att det icke på det hela har inflytande.
Om man således äfven erhåller det utländska linet för bättre pris,
så skall det i de flesta fall icke komma husslöjden till godo, utan
snarare gynna uppkomsten äfven till linspånad af det för alla
länder olyckliga bruket af maskinerier, hvilka allestädes medföra fat*
tigdom och undantränga husslöjden; och när äfven linspånaden,
våra fattiges på landet enda och sista utväg till ärlig och nyttig
försörjning, blifvit dem beröfvad, känner jag ingen annan
möjlighet återstå än att anlita våra skolmästare i de herrliga skolor, vi
nu fått för vår allmoges undervisning, att undervisa gummorna
och barnen i författandet af ledande artiklar för tidningspressen,
för att på det sättet förtjena sitt bröd».
Efter 1847—48 deltog R. ej mycket i öfverläggningarna vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
