Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 8. Medborgerliga utmärkelser — Ydrebeskrifningen och Rääfs öfriga skriftställarskap; utbildningen af fäderneärfda egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blicken på sin långa lefnad och det lilla han fann sig derunder
hafva uträttat, bittert beklagade de många stunder, som han bort
använda nyttigare för sig och andra.
Det literära verk, hvarvid R:s namn egentligen är fästadt,
Samlingar och anteckningar till en beskrifning ofver Ydre
härady började utkomma 1856, efter ovanligt långa och
grundliga förberedelser. Några år före tryckningen skref han till G. E.
Klemming (15 juni 1850): »De stunder, vanliga och trägna
landtmannagöromål lemna lediga, användas till en beskrifning
öfver Ydre härad. Men källorna dertill äro kyrko-, dom- och
jorde böcker, i sanning inga Aganipper, som dock måste torrösas.
Konsten blifver att af denna sega vätska bereda åt läsaren en
smaklig dryck».
Första bandet af detta icke blott lärda och gedigna, utan
ock särdeles underhållande arbete utkom 1856 (i Linköping hos
C. F. Ridderstad), tillegnadt statsrådet Palmstjerna, presidenten
v. Hartmansdorff och d. v. landshöfdingen Henning Hamilton.
Dessutom börjar det med en särskild utförlig dedikation »till
innevåname af Ydre härad, mina kära grannar». I detta förord
tillkännagifver förf. humoristiskt att bokens läsare skola icke deri
finna »någon inledning, hvaruti skapelsen på det noggrannaste
beskrifves, med tillförsigtlig uppgift på de delar af ifrågavarande
bygd, hvilka först, mellerst eller sist tillkommit; hvilka uppvält
genom äldre, dem undanskjutit och söndersprängt; allt med
åberopande af iakttagelser uti någon grop eller på någon bergstopp,
hvilkas förhållanden till hela jordens massa eller dess
genomskärning vore långt obetydligare än minsta barr till en af de högsta furor».
»I behöfven ej frukta» — fortsätter R., med ironisk syftning
på den nyare naturforskningen — »att jag vill öfvergjuta vår
redan tillräckligt steniga ort med floder af rullstenar, icke heller
att jag skall befrakta ett omätligt isfält med stora klippblock och
derifrån kringströ dem på edra marker. Vårt ärbara och fasta
Ydre skall till och med, i hvad på mig beror, undslippa den
gippgunga, hvarpå det säges att Sverige nu för tiden uti mera
än ett afseende guppar upp och neder. På edra hedervärda
förfäders hufvudskålar skall jag icke’uppleta spår af gälar, för att
döma dem hafva varit ursprungliga fiskar eller grodungar som,
himlen må veta på hvad för sätt, småningom uppkraflat sig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
