Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 8. Medborgerliga utmärkelser — Ydrebeskrifningen och Rääfs öfriga skriftställarskap; utbildningen af fäderneärfda egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skapslag arna; men det är också lika tydligt att nämnda
befatt-ningar endast någon kort tid kunnat vara tillgängliga för en
folkklass, som, mångtalig från början, måste enligt all erfarenhet
hafva skyndsamt och till stort belopp förökat sig efter
frigif-ningen.»
»För detta öfverskott» — tillägger förf. med sin obetvingliga
lust för ironiska sidohugg — »som icke egde vår samtids utvägar
till lefnadsbergning, hvarken uti fabriker, då obefintliga, eller
genom handtverkerier, dem man besörjde såsom husslöjd, ej heller
i betydliga städer och på en stor handelsflotta och som icke
upplefde vårt nyaste rättstillstånd att få tillbringa sin verksamma
lifstid i brott och lättja med laga anspråk att sedermera blifva
underhållet af den sedige och arbetsamme, eller att afla barn,
inom eller utom äktenskap efter behag, äfven med rätt att få
dem af oskylda födda och uppfostrade, återstod, såsom enda
möjlighet till försörjningsmedel och egen bosättning, att uppodla
någon för den fordne husbonden obehöflig del af hans jordrymd,
på vilkor dem vi nu ej noggrant känna, men dem vi hafva goda
anledningar förmoda varit enahanda med dem, som i likartade
fall ännu uppgöras, såsom hälftenbruk, dagsverksskyldighet o. s. v.»
På detta och dylika sätt hade, enligt förf:s öfvertygelse,
Sverige vunnit en folkmängd, som till belopp, om ej i värde,
öfversteg både hvad förut och sedermera funnits; »det hade
erhållit en åkervidd, hvaröfver vi ännu oss förundra, och det kunde,
utom vid särdeles missväxtår, afyttra en betydlig mängd spanmål».
Men året 1350 inföll, och hit ankom den grymma
pestsmitta som är känd under namnet digerdöden. Här är, enligt
förf:s åsigt — som han fasthåller gent emot Holmberg m. fl. —
tidpunkten för den stora åkerrymdens ödeläggelse. De stöd han
anför ur medeltidshandlingar och dylikt vitna om hans lärdom
och äro af intresse äfven för de läsare söm möjligen ej deraf
känna sig öfvertygade.
Vid några af de följande kapitlen i Ydrebeskrifningens
första band hafva vi redan i det föregående uppehållit oss,
nämligen vid skrock, trollerier och dylikt. Bland sägner egnar
sig förf. med förkärlek åt dem som röra sig kring jättar och
dylika mytiska väsenden. Ett litet prof på hans framställningssätt
i detta fall må intagas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
