Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Säve till Rääf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Huru som helst hr Prof. anser att de här meddelade böra
användas, lärer hr Prof. föranstalta om enartade insamlingar uti
flera landsorter, emedan otvifvelaktigt är, att hvarje trakt har andra,
härstädes okända, och äfven några lokala, liksom Ydre sina.
Till ett fullständigt begrepp om det fordna svenska
umgän-geslifvets mångsidiga skämt och allvar, skulle erfordras att, utom
visorna och såglekama, i sista stund räddade genom mig och
andra, äfven känna de gymnastiska lekarna, på hvilka vi väl hafva
förteckning, men ingen förklarande beskrifning; likaså gåtorna,
till en del utgifna uti nu mera sällsynta årstryck från början af
1600-talet med senare eftertryck, till en annan och obscen del af
mig upptecknade, men outgifbara liksom de ofvannämnda
ordspråken *.
Icke mindre uppmärksamhet förtjenar det stora antalet af
rimmade och orimmade hushållsregler och väderleksmärken,
hvil-kas drygaste del icke anträffas i tryck, och detta mindre belopp
utströdt i otaliga skrifter.
Ett särskildt slag af fordomdags gamman utgjordes af sätten
att föra samtalet oförståeligt för alla andra än dem som voro med
konsten bekanta, genom att dels omkasta ordens stafvelser, dels
tillsätta vissa sådana eller några bokstäfver, äfven ock genom
uteslutningar af dylika.
Sävc till Rääf.
Upsala d. 18 april 1860.
Med det största nöje emottog jag den 7 april brefvet af d.
31 mars, med ty åtföljande rikhaltiga samling utaf »ett visst slags»
ordspråk och andra talesätt, och får jag den äran att derför
hembära min djupa, min varmaste tacksamhet. Med största nöje,
sade jag; men äfven med verklig förvåning, att hr
Kammarjun-karen på så kort tid har kunnat samla så mycket. Men det är
med hr Kammarj. som med den gamle och erfame bergsmannen;
han liksom känner på sig, hvarest de malmförande strecken gå i
bergens inre, och han går direkt till dem och finner dem, utan
långt letande. När Humboldt första gången på ett par mils
af-stånd fick se Uralska bergets konturer afteckna sig mot himlen,
utropade han: Det finnes bestämdt diamanter i dessa berg. Bergs-
* Befintliga bland de Rääfska samlingarna i Vitterhetsakademien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
