Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- August Maximilian Myhrberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
August Maximilian Myhrberg.
Man har af major Myhrberg sökt göra en general
Langermann. Det är att onödigt rikta fantasien på historiens
bekostnad; det är att genast komma i delo med den
senares biografer, hvilka redan för 6 år tillbaka skildrat denne
utmärkte krigares öden, uppgifvande obestridliga årtal och
data, såsom t. ex. födelseåret 1791 d. 27 oktober i
Mecklenburg och dödsåret 1861 den 25 Maj i Paris, för att ej
uppräkna de många mellanliggande dagarna för hans
bedrifter, under ett långt, omvexlande lif.
Men att söka göra en man till mera än han varit, det
kan någon gång vara det samma som att göra honom till mindre
än han verkligen var. För mannen i ledet, liksom för
mannen i spetsen, samma tapperhet, samma mod. Men samma
försakelse eller sjelfuppoffring är det icke. Det är ej
mannen i ledet, som, i händelse af seger, tar segrens palm.
Anföraren, segrande eller besegrad, får ett namn; mannen
i ledet oftast intet. “Den obesjungna tapperheten skiljer sig
föga från den begrafda fegheten“. Detta öde känner man,
men ryggar ej ändå. Det är något mer än general, det är
något af martyren. Idén, för hvilken man kämpar, blir ens
efterverld.
Myhrberg var finne, född i Brahestad den 31 december
1799, således 8 år senare än den verklige Langermann. Hans
ungdomsöfningar voro simning och jagt. Det kan vara godt
att börja med bäckar och harar; det kommer en väl till
pass när man en gång skall till med stora floder och med
villebråd af jern. En dag föll han utför en klippa och slog
sig stora hål i pannan. Han sade ej ett ord, ändrade ej en
min. Men när han satte hatten på och ej fick ner den i
pannan, då blef han arg. Det var äkta finskt, ett
outplånligt drag af folkkarakteren.
I Upsala tog han kansliexamen; men det var ej med
gåspennor och bläck han skulle skrifva. Kansliets stiltje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 01:03:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/abminnes/0227.html
