Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-70-
ateist, och att det nr denna knopp tväxer
ett1 körsbär? Jag ivill gå in i huset och
sraga husmodern- huru det är möjligt,
hjerta) gläder fig. Ty Herreu gör en
magi öknen och strömmar i ödemarken.
städens sol är dock ännu dold as ti-
att det kan blistoa lefwaude kycklingar dens moln, synlig blott för trons öga.
af de döda ägg, som hon lägger nu- Nn se tvi genom en spegel på ett dun-
der hönan?«
Ty när Gud gör sådant med köteori-i
ren, lycklingarue o. f. tv» o. s. iv» skulle»
du då icke gifma Honom den äran, att,
om Hgn ock lätet wintern komma öfwer
dig, later dig dö och begrastoas i jorden-
Han lika-äh när sommaren kommer, åter
stall kalla fram dig nr jorden och upp-
toäcka dig stån de döda?
(Martin Luther-) ,
i
Wären. s
Winterms tvälde är flut, och den från l
dess bojor befriade naturen har åter«
tvaknat till lif. Detta har åstadkommits
af solen, xom åter närmat sig tvårt i
norden belgna fädernesland. Med sina
strålar har hon brutit winterng wälde,
frigjort naturen och tväckt den till lis.
J träldomen härskar döden, ifriheten
lifwet. -
Det sinnes äfweu en annan sol, än
den ulfsuämnda Det är Kristus, rätt-
färdighetens sol, som har salighet under
sitta tvingar (Mal. 4: 2). Denua sol
hemtar med sig tvår och sommar i au-
denö werld. Dödeus kulna tvinter här-—
slar genom synden i tvåra hjertan. Så
länge denna winterns wälde räcket-, dlir
der ingen tvår. Och det räcker fåläuge
Kristus icke får tvärma och upplysa hjer-
tat. Kristus har kommit, och hans rätt-
färdighet skiuer såsom ett brinnande bloss.
Man bör öppna fönster och dörrar, på
det ljuset må komma in« Mau bör helt
och fritt tro på Kristus, utan att lita
på egna förtjenster. Dölj dig icke bakom
den egna bättringens gardiner. Låt fo-
len skina fritt. Deras följer tvår och
sommar. Tackfgtnhetens sångfoglar börja
att sjunga. Oknen och ödemarken (ditt
kelt sätt. Meu engång så tvi se ansigte
mot ansigte. Och då — o salighets —-
då blir dei en tvår, broars like tvi aldrig
skådat. Då sviker tidens tvinter. då be-
gynner ewighetens tvår. Då uppspirar
ur jorden Herrens sådd; de döda tvakna
· upp nr sina grafwar. Wintern litern-än-
der aldrig mer. »Mig gör stor lust och
gläder Deu sköna sommartid, Nätlju-
ren allt bereder Till ewighetens srid«.
Giftoe Gud, att den begynnande tvä-
ren tillika blefwe en den andliga tvären-s
stiliga tid för otaliga själar i tvärt kära
fosterland och östver hela jordens tnndl
Sammetet
eller
din hemlighet uppenbarat-.
För många år sedan bodde i en liten
landsortsstad en man, toid namn Jo-
han Petterson. Han hade toarit smed,
men sedan han hade sått ärfwa pen-
ningar as ett farbror, hade han lemnat
sitt yrke och hade intet annat att göra
än att stöta en liten wacker trädgård, i
hwilken han tillbragte en del as sin tid
och hwilkeu han höll så snygg font mös-
ligt. Johans hustru Ivar en mycket hög-
särdig qtvinua. När hennes man fick
arswet, bad hon honom sälja den tarf-
liga lilla stugan, i hwilkeu de bott allt-
sedan de bliftoit gifta, och köpa ett wack-
rare hus tvid ändan as staden; men Jo-
han wille ej gå iu derpå. Han sade,
att det skulle kosta honom få mycket, att
han ej sedan kunde leswa på sina pen-
ningar-, utan måste då återtaga sitt yrke,
hwilket han icke tville göra för sin lleua
hälsas skull. Hans hustru swarade, att
hon wisst icke önskade, att han skulle
atergä till sitt yrtez hon skulle blygas,
om han gjorde det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
