Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.—88-
Gud, fä att säga, dåligt minne: han
tomater icke ihåg toåra synder; han tvill
icke tomma dem ihåg. Hwarföre toill
du då draga dem honom till minnes;
hwarföre tvill du gräftva fram, htvad
redan är nedsänkt i glömskans haf? Då
Gud säger: ,,kotn, frukta dig icke, tvar
ntitt egen ewinnerli enl« så swarar da:
,,iag mågar icke, Pag är förorenad ge-
nom alltför många synder«. Är det
icke synd öfwer alla synder att toilia
instvepa sig. i sitta synder, oaktadt Gttd
afklädt dem och illädt osts idel nåd och
formatter-
Ont du icke låter ditta synder wara-
Egils-ada, så kan dn heller aldrig tjena.
- ud såsom han bör tjenas, af fri tår-
lek och tacksamhet. Eller hör dn kanste
till de dårar, hwilka mena, att detta
nya förbund giftver fritt tillfälle att
synda, alldenstund förlåtelsen erhålles så
lätt. Jag frågar: tror du i sanning,
att ditta synder äro förlåtna? Ont så
är, toill du då gå och synda? Jag tror
icke. — Men ont du ännu toill nedsöla
dig i werldens orenhet, så bar du ännu
aldrig sett Gud eller lärt känna honom
(1 Joh. Z: 6). Beayn da icke Gqu
förbund och evangelium derför. Nau-
fala på alltvar Gads nya förbund, så
stall du med tacksam förundran utropa:
»Htvad är menniskan, att dn tänker»
pii trenne, och e»n mrnnifkas fon, att
du later dig warda ont honom-«
Siålawårdett, ett pligt för
alla kristna.
Hos kristliga föräldrar är ungdo-
mens uppfostran i tult och Herrene sör-
ntaning dett grundsats, af htoilken de
måste låta leda fig. Ett barn, som icke
tidigt har lärt sig att strida emot den
medfödda retelsen till fynd, sotn icke un-
derwisas att mandra ittsör den helige,
allestädes närtvarande och alltvetande
Garten, utan endast tillhålles att för-
toärftva sig menats-torg bifall eller att
frukta för straff, tomater tvål att tned
list och lögn undfly och gömma sig sär
tnennistornas ögon, tnen läsningen i satt-
niugeus och fridens wägar blifwer sör
det obekant· Det kraftigaste medlet i
hela nppfostringsarbetet är bönen. Ett
barn, satn icke tvänjes att morgon och
afton söta Gads ansigte, som gettont
santtoetet talar till oss, som hielper oss
i all tvår nöd, som beskyddar oss i alla
sfärer-, som giftoer oss trast till htvarje
« arbete, som tvarnar oset för hivarje synd;
«ett barn, som icke nödgas att ont aste-
nen tacka Gad för den förlidne dagens
tvälgerningar, att pröftoa sig, att bedja
ottt förlåtelse och att för den kommande
natten söka skydd för sig orl) de sina,
katt tväl l kroppsligt hänseende tillmäxa
och uttoeetla sitta naturliga anlag, mett
det tomater knappast att ana lifwets
egentliga uppgift. Föräldrarne försum-
ma sina heligaste pligter, sont de åta-
igit sig mid barnets döpelse, och förgätit
iatt de skola uppfostra ett Gads barn.
Hurn stort är icke antalet af de barn-
soat genom föräldrar-tes stnld gå pa
den naturliga ntennistans toägar, som
leda till förtappelse, och icke kanna sa-
lighetens wägar. Hurn mycket jemmer
och elände har icke kommit öfwer många
föräldrar, som endast haftoa uppfostrat
sina barn för werlden och sedan måste
erfara, att alla deras uppoffringar och
all deras kärlek belönas med sorg och
ofta med tvanåra.
Lararne i skolan böra liften fjällt-
tvård emot den ungdom, som är åt dem
anförtrodd. Undertvisningen i Gads
ord, förklaringen af katekesen stall icke
blott utpräglas i deras minne och be-
handla-s fåsotn en förståndgöfningz utan
läraren stall utsträcka sin hand efter bar-
nets hjerta och hafwa ett ltiertlig åstun-
dan att rgiftoa barnets själ tvapen i han-
dertta ti kamp emot djefwulen, werlden
och löttet- och gifwa barnet liswets san-
na bröd. En lärare, som endast toatar
deröstver, att barnet icke bryter emot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
