Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-87...
fkoiordningeii, och som tuktar det, när
det är näöwish kan iväl toara en dräg-
lig polistarh men husmndiipp ifteii för
sitt embete har han icke lärt g tätnin.
Mänga män och awiiiiior hafiva under
en senare tid allioarligt beklagat, att de
i skolan icke hafwa erfarit någon sliigt
af lifwetö Ande, och att de af läraren
sielf hasiva fått anledning till otro och
motivilja för lyktan.
Kristlign hus-bönder gifiva sina tje-
nare icke blott lön och föda och fordra
icke blott arbeteisin tjenst, utan de weta
äfwen, att det är deras pligt att wata
öfioer fina iinderhafivandes själar. Då
nu för tiden så många högt klaga öfiver
tjenare, hivems är wäl skulden? Wik-ser-
ligen icke ensamt tjenstefellets. Gad lå-
ter icke gäcka sig, och hivad ineiinistaii
sår, det måste hon ock uppstäm. Är det
iväl billigt att fordra, att tjenstefolket
stall föra en lriftlig ivandel- om herrska-
pet icke behandlar det kristligt, iitaii be-
traktar dem såsom ar«bet8trälar? Ett
kristligt hem i«r en liten församling för
sig och församlingen tan icke bestå utan
bön och Gads ord. Herrstapets egen-
nytta sranitallar egennytta, ja iväl också
tjenarenas oärlighet. Hårdheten föder
list, otväiiligheten grofhet, misstroendet
och sinilheten förleder till härlighet,
det fortfarande missnöjet och llaiidersjii-
lan till likgiltighet o. s. ni. Med det
mätt, hivar-ned nian mäter, bliftver nian
sedan stels mätt. En kristlig hasard-
iiing anniisar ät tienftesollet dess ställ-
ning näst efter barnen och fordrar der-
före kristlig intt och kristlig kärlek iistven
för dem. Nti för tiden finna-s thmärr
många herr ap, som icke alleiiast icke
gifwa sitt tienstefolt något exempel på
fromhet och gudsfruktan, ntan soinwerl-
ligen öra det smärt förtjenarne att be-
spisa iiia själar med Gads ord, så att
t. o. ni. söndagen deröfioas dem, och de
ipänjas att afhålla sig ifrån lhrlan.
Oiirti sällsynta äro icie de hem,i htvilka
tieiiarne erfara den kärlek, font söker
att hos dem heioara och rädda den odöd-
liga själen, soin litivtil lifiven är åter-
löst genom Kristi dyra blod. ,
C. BiichseL
Om girigheten
Ingen tär ivara obekant med den
malt, det egentliga winningsöegäret eger.
Att söla föisivätsiva af denna tverldeiis
goda är titi sig sjelf ingenting olustigt-
Wi hafwa alla behof, och dessa iehof
måste uppfyllas. Gud har också satt
oss midt nti ett förrådshns, det han i
kärlek tillredt för fyllandet af de många-
handa behof, ioi känna. Jorden är ett
stort förrädshns med outtömliga skatter,
och ivi mä wara tacksamine — ivida
tacksammare än de fleste äro —- för dess
mångfaldiga goda, särdeles som dessa
skatter snarare spiras ökas än niin as
genom att tvi taga af dem — ett ör-
hållaiide, sorti är i hög måtto anmärk-
iiingsiviirdn Jordens fruktbarhet ökas,
in mera man odlar den och nppheintar
dess mångahanda skördar; källornas wat-
teii dlir friskare, iii mera nian öser der-
nttir; naturens hemlighetsfulla krafter
aflägga sin henilighetsslöja och blifiva
tvära tieiiare mer och mer i samma
mån ivi flitigt begagna dem af dessa
krafter, hwilka tvi redan känna; sjelfan
ivära egna tropps- och själsförmögenhe-
ter shnas tväxa och utivecklas in mer
de förnuftigt anlitas. Unnn har ingen
städat bottnen af det haf, det Gads god-
het-s böljor swalla. — Men helt annat
är att heinta till sitt nödtorft nr detta
sörrädshus, och helt annat att med gi-
righetens omättliga begär betrakta dess
innehåll och rifiva till sig derutaf. Den-
na ioerldens goda sär egas och nyttjas,
men det får icke älskas och eftersitas sä-
som ivore det lifwets mål och menni-
skans högsta goda. Det iår med diti-
forg stötas, men det sär icke maka hitf-
iondfak, hivarnnpå affeende i första ritni-
iiiet fäste-s. Blir det hnftoiidfal, få blir
det afgud. Och det är med afseeiide
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
