- Project Runeberg -  Åbo Stads-Mission. Blad för inre missionen. / 1:sta Årgången. 1893 /
95

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-95.-

fri, och lnvad bättre kan den önska sigt
Der attden finnes, har hatt att kämpa
emot få mycken ond lasta uti löttet, hwil-
ket icke toill låta tämja sig, att ei under-
ligt iii-, om hatt känner sig trött af stri
den, dti intet tvill hjelpa, och sjetf önskar,
att kroppen måtte tvara död. Stilnnda
år döden gifwen till ett läkemedel, att
den stall uppfriita sig sjelf, döda fynden
och förhjeipa sjtilen till ett etvig salighet
Derföre, tilsottt Gad förut hotat Adam
med döden och sagt: ,,äter du tttaf trä-
det, stall da dö«, så tvänder han detttu
om och tröstar honom dermed; som wille

han stiga-. mitt du otifwa skt från att i
Detta s

olycka och etvigt lefwa, så dö!
itr mäktiga, tröstliga ord, uti htvilta
Gads evangelium ör inneslutet.

Luther.

Godt- ttatnn octj hjertelag.

Writtden Eber till Herren eder Gud,
tv ban ar nridetig och barmhertig
(Joe12: 13). — Detta är ett utom-
ordentligt slönt och herrligt språk, hwar-

med profeten riitt upphöjer- afmälar och .
förebitdar Gad nted Hans riitta färgens
pii det Dan må liter upprätta, trösta
och störta de ljjertau, sottt för sitta stora-»

synders stall lire bedröfwade, att de med
tvist-het tro stoici, att de bastva en nå-
dig Gud, som af idel nåd och barmher-
tighet dar förlåtit och lillgiftvit dem de-
ras synder för sin liire Sons sluti. Ti)
sålunda blir bättringen eller omvändel-
sen till Gad riitt fullkommen, när der-
till kommer ett fast hopp och förtröstan
till Gads godhet och barmhertighet. Dä
drake tvi detta språket rätt, när tvi nted
dessa och dylika linfma och wålstgnade
Gads natntt alltvarligen upprätta och
trösta oss entot otro och ttviftvel. Wi-
dare ock, niir tvi brttke det såsom ett
exempel, det tvi följe, förtindre och bättre
tvärt leftoertte, i btvad sont hos oss är
ondt och Gad emot.







Det namn, som profetenchår gifwer
Gad, är bartnheetig0 och .nadetig. Men
huru detta bör förstas, och lnvad det är-
kan man tväl förstå af dess motsats.
Wi tiro till art och natur obarmhertige
och otvtinlige; om tvi blifwa förolämpade
eller förtörnade-, tan man icke lätt för-
sona oss igen; tvi tunna ej gifwa oss
tillfreds, tillgiftva och förlåta icke strax·
Deremot ar Gttd till sin art och ttatttr
sti« sinnad, att Han lätteligen låter böja
och beweta sig, står genast att författa
och blidka. Ja, få snart någon börjar

fatt bedja, så blir Han betoett och för-

låter af hjertat gerna allt, hivad han

har gjort och syndat Honont entot.
Mett dent, sotn liro i ftvåra anfäkt-

nittgar och rätt känna Gads torede öf-

» iver fynden, tan man stvärligen intala,

att de skulle tro detta; nej, de hafwa
alldeles motsatta tantar om Gad. Der-
före skall man inlinda ögonen till, och
se uppå detta höstliga, wissa och ap-
penbara nådens tecken, att Gad icke har
stenat sin egen Sva, atatt har gifwit
Honom ut för alla. Ställ denna hand-
ling för dina ögon, och tänt flitigt derpå,
ty Gad har gjort det, fattige syndare
till godo och tröst. Efter Han nn så
tväntigt tager syndarne etnot, och med
sitt egen Sons död har antydt och be-
tvisat, att Han icke är tvred mot dent,
utan will, att de stola warda befriade
från den ewiga döden, tvarda saligt-;
lnvi tvill du da tvara ttviftoelaltig, huru
Gud iir sinnad emot dig, sedan da nu
kir försona genom Hans Son?

Men biir torde du säga: Jag är en
stor syndare, har stvtirtigen sdrtörnat
och förolämpat Gad, tvarit Honom oly-
dig och icke gjort efter Hans wilja, sottt
jag billigt ltade bordt göra. Willan, om
få är — scisom det ock är rena sannin-
gen, att du fordom tvarit front, men na
bliftvit ett ohörsamt barn — tvill du då
deraf sluta och såga, att Gad också för-
ändrat sig och blifwit annorlunda? Nej,
låt du as ifrån det onda, och ontmättd
dig; har du syndat, så upphör dermed,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:03:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/abomission/1893/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free