Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—llö-
Till den sanna syndakännedomen deremot hör äfwen en hjertlig be-
dröfwelse och org, hwaras framgår, att syndaren i sanning inser det
onda, förskrä liga och farliga uti synden, som beröfwar honom fri-
den och gör honom olycklig och som han derföre åstundar förlossning
ifrån. Derföre lär oss den H· Aude en sädau bekännelse: «wår
missgerning trycker oss hårdeligen«.
Men mången sörjer t. o. m· deröswer, att han icke är så bedröf-
wad och betungad för sina synders skull, som han skulle önska. Må-
hända klagar just du, käre läsare, att du icke känner dina synder rätt
tunga och swåra. Men tänk blott närmare efter, hwad synden åstad-
kommit i din själ, så skall dn förswisso inse, att den är en förskräck-
lig börda, som hotar att trycka dig med allt in i heltoetets afgrund.
Har icke synden h. o. h· förtorkat och sörderfwatsdin själ? Hwad skulle
det wäl annat wara än syndaförderswet, som gör ditt hjerta så kallt
och trögt, att der sinnes hwarken tro pä Gud eller någon sann frid
och glädje, intet lefwande hopp och tacksamhet, ingen kärlek till Gud
eller någon werklig åstundan efter rättfärdighet, ingen kraft att ös-
werwinnn och döda syndens lustar-. Du kau ju icke hälla din salig-
het för sä dyrbar eller nädemedlen så kära, som du borde. Du kan
ju icke bedja så innerligt eller bekänna så frimodigt, som du mille.
Med skäl sjöngo toiideu gamla psalmboken: »Ack, hivad är mär gud-
lighet. Jsdel ofulliomlighetz Jngen kan det-med bestä, Om Gnd will
till rätta gä«. Hwein kunde wäl tillfnllo bestrifwa den ständiga bös-
jelseu till werlden, synden, egenkärlcken, affall från Gud, otron, o. s. w.,
som bort wårt hjerta och tvill undertrycka allt lif. Då dertill ännu
kommer, att du icke ens rätt kan sörja öfwer ett sådant elände, så
inser du mäl häraf, att syndabördan är förskräcklig Den trycker oss
owilkorligeu ner i den andliga och eioiga döden, säroida tvi icke be-
känna den för Herren och as honom emottaga förlåtelse och derme-
delst nytt lif. Ingert behöfmer således klaga öfwer, att synden icke
trycker honom, derest han blott will begrunda sitt tillstånd. Den
sanna syndasorgen behöswer icke nödwändigt wisa sig ien brännande
ångest, sådant mången as sig fordrar och wäntar, förrän han anser
sig wara berättigad till Guds nåd. Låtom oss således, missnöjda
med oss sjelfwa och tvär gudaktighet, bekänna: «mär missgerning
trycker oss bårdeligen!«
Men bedjont äfwen, såsom den H. Aude widare lärer oss: »för-
låt ofs tvära sys-verl« Från synden kunna wi aldrig blisnm be-
riade på något annat sätt, än att den förlåtes oss. Skulden är för
tor, för att dess afbetalning genom oss sjelflva ens kunde sättas i
fråga. Detta Ioet Gnd ännu bättre än wi sjelfma. Derföre har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
